Riskbedömning är själva grunden i arbetet mot penningtvätt. Ändå är det ett område där många redovisningsbyråer upplever osäkerhet kring vad som faktiskt krävs.

Enligt penningtvättslagen räcker det inte att ha rutiner för kundkännedom och dokumentation. Hela arbetet ska utgå från ett riskbaserat synsätt. Det innebär att du först behöver förstå vilka risker som finns i din egen verksamhet och därefter bedöma risken hos varje enskild kund.

Vad är skillnaden mellan allmän och individuell riskbedömning?

Den allmänna riskbedömningen fokuserar på redovisningsbyrån och hur den skulle kunna användas för penningtvätt, medan den individuella riskbedömningen handlar om risken för att kundföretag utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Hur gör en redovisningsbyrå riskbedömning enligt penningtvättslagen?

Den allmänna riskbedömningen handlar om att analysera hur den egna verksamheten skulle kunna utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Syftet är inte att bevisa att det inte förekommer penningtvätt, utan att visa att du förstår riskerna och vet hur de ska hanteras.

För en redovisningsbyrå kan riskerna till exempel vara kopplade till:

  • kontantintensiva verksamheter
  • utlandsbetalningar
  • kapitaltillskott utan tydligt underlag
  • osanna fakturor
  • komplexa ägarstrukturer

Även faktorer som kundernas bransch, geografiska kopplingar och hur kontakten sker med kunden påverkar risknivån. Kunder som sällan träffas fysiskt eller har verksamhet i länder med hög korruption kan innebära en förhöjd risk.

Riskbedömningen ska vara levande

En vanlig missuppfattning är att den allmänna riskbedömningen görs en gång och sedan sätts in i en pärm.

Så fungerar det inte. Riskbedömningen ska uppdateras regelbundet och minst en gång per år. Den behöver också ses över när verksamheten förändras, till exempel om byrån börjar arbeta med nya kundgrupper, nya tjänster eller nya marknader.

Läs också:
Penningtvättslagen för redovisningsbyråer
Kundkännedom (KYC)
Verklig huvudman
Så klarar din redovisningsbyrå en tillsyn enligt penningtvättslagen
AML-system för redovisningsbyråer

Individuell riskbedömning av varje enskild kund

Utöver den allmänna riskbedömningen ska redovisningsbyrån göra en individuell riskbedömning av varje kund.

Varje kund ska tilldelas en riskprofil:

  • Låg risk
  • Normal risk
  • Hög risk

Det finns ingen kund som anses vara helt riskfri. Alla kunder måste därför klassificeras utifrån den risk som affärsrelationen innebär.

Vilka riskfaktorer ska en redovisningsbyrå bedöma?

Redovisningsbyråer ska bedöma riskfaktorer som rör både kunden och uppdraget. Det handlar bland annat om kundens verksamhet, ägarförhållanden, geografiska kopplingar och hur affärsrelationen ser ut.

Exempel på riskfaktorer:

  • ovanligt komplicerade ägarstrukturer
  • kontantintensiv verksamhet
  • verksamhet i högriskländer
  • kunder som huvudsakligen hanteras på distans
  • betalningar från personer som saknar tydlig koppling till kunden

Ett bilhandelsföretag som hanterar stora kontantbelopp kan exempelvis få en högre riskprofil än ett lokalt tjänsteföretag med få kontanttransaktioner.

Risknivån avgör vilka kontroller som krävs

Riskbedömningen är inte ett självändamål.

Den avgör vilka kundkännedomsåtgärder som behöver genomföras. En kund med låg risk kan omfattas av förenklade åtgärder, medan en högriskkund kräver mer omfattande kontroller och tätare uppföljning.

Det räcker inte att kryssa i en ruta

En av de vanligaste orsakerna till kritik vid tillsyn är bristfällig dokumentation.

Det räcker inte att ange att en kund har låg, normal eller hög risk. Byrån måste också kunna beskriva hur bedömningen har gjorts och vilka faktorer som ligger bakom slutsatsen. Dokumentationen behöver vara verksamhetsanpassad och visa att riskbedömningen bygger på en faktisk analys.

Länsstyrelsen vill inte veta att du gjort en riskbedömning. De vill veta hur du gjort den.

Riskbedömning handlar om mer än skatt och bokföring

Många redovisningskonsulter är vana att leta efter bokföringsfel och skattefel. Penningtvättsperspektivet kräver ibland ett annat sätt att tänka.

Istället för att fråga sig om intäkterna är för låga kan det ibland vara viktigare att fundera över om de är ovanligt höga. En onormalt hög omsättning eller stora oförklarliga kapitaltillskott kan vara signaler som behöver granskas närmare.

Kort sagt

Den allmänna riskbedömningen hjälper dig att förstå vilka risker som finns i verksamheten. Den individuella riskbedömningen hjälper dig att avgöra vilka kontroller som krävs för varje kund. Tillsammans utgör de grunden för ett fungerande AML-arbete enligt penningtvättslagen.