Här går vi igenom vilka regler som gäller för dig som företagare när du blir sjuk.

Reglerna om sjukpenning skiljer sig åt beroende på om du driver ditt företag som enskild firma/handelsbolag och aktiebolag. Här läser du om fördelarna och nackdelarna med respektive företagsform i händelse av sjukdom.

Aktiebolag

Om du som aktiebolagsägare blir sjuk gäller samma regler för dig som för andra anställda. Det innebär att ditt aktiebolag betalar sjuklön till dig om du blir sjuk. Sjuklöneperioden är de första 14 dagarna i sjukperioden. Dock är första dagen karensdag och då ska ingen sjuklön betalas. Reglerna innebär att du som har aktiebolag inte får någon ersättning från Försäkringskassan förrän efter 14 dagar. Om du har aktiebolag får du från och med dag 15 sjukpenning från Försäkringskassan efter hur stor lön du anmält att du beräknar ta ut ur företaget.
Det innebär att om du tar ut en låg lön, eller ingen lön alls, riskerar du att inte få någon ersättning om du blir sjuk.

Karensdag ersätts av karensavdrag

Från och med 1 januari 2019 gäller nya regler för dig som aktiebolagsägare och andra anställda. Karensdagen har ersatts av ett karensavdrag. Anledningen till detta är att tidigare system inte fungerat som det var tänkt, en karensdag kunde bli allt från några minuter kort till flera dagar lång.

Vår bok Aktiebolag innehåller allt du som har aktiebolag behöver veta när det gäller skatt, ekonomi och juridik. Du får även tips om avdrag, utdelning och skatteplanering.

Enskild firma och ­handelsbolag

Om du bedriver enskild näringsverksamhet är du inte anställd på samma sätt som i ett aktiebolag. Om du blir sjuk ska du anmäla dig till Försäkringskassan första sjukdagen. Från vilken dag du sedan får ersättning beror på hur många karensdagar du har anmält till Försäkringskassan. Karensdagar är de dagar i början av sjukskrivningen som du inte får betalt för. Du kan som egenföretagare själv välja om du vill ha 1, 7, 14, 30, 60 eller 90 karensdagar. Om du inte gjort något val har du automatiskt 7 karensdagar. Ju färre karensdagar desto högre egenavgifter. De nya reglerna om karensavdrag gäller inte för enskilda näringsidkare som har inkomst av annat förvärvsarbete (t ex inkomst av näringsverksamhet).

Även ålderspensionärer

Trots att du som ålderspensionär inte betalar någon sjukförsäkringsavgift får du stå sjukpenningplacerad under förutsättning att du har netto­inkomst av aktiv näringsverksamhet. Med ålderspensionär räknas i det här sammanhanget en person som fyllt 65 år vid årets ­början eller som har tagit ut full ålderspension under hela inkomståret.

Om du fyllt 65 år och därefter fått sjukpenning i 180 dagar kan ­Försäkringskassan besluta att du inte längre ska ha rätt till sjukpenning. För dig som fyllt 70 år börjar en nedräkning av sjukpenningdagarna. Då ersättning betalats ut för 180 dagar, från och med den månad du fyllde 70 år, upphör rätten till sjukpenning.
En 61–65-åring som tar ut full ålderspension har inte någon begränsning i sjukdagarna, trots att han eller hon inte betalar någon sjukförsäkringsavgift.

Uppbyggnadstiden

Under tiden företaget befinner sig i uppbyggnadsskede kan företagaren få en SGI som minst motsvarar lönen för ett liknande arbete som anställd. Det gäller såväl aktiebolag som enskilda firmor och handelsbolag. Tiden för hur länge bolaget räknas vara under uppbyggnad är 36 månader.

Speciella villkor för aktiebolag

Villkoren för att en aktieägare ska bli beviljad uppbyggnadsskede är att denne är anställd av bolaget, bedriver näringsverksamhet i aktiebolag och är företagare i den mening som avses i lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Villkoret om inkomst av anställning innebär inte att det ställs några krav på att aktieägaren måste få någon faktiskt lön från bolaget, utan det avgörande är att personen ifråga bedriver näringsverksamhet i aktiebolagsform och anses som anställd av bolaget.

Att aktieägaren ska räknas som en sådan företagare som avses i lagen om arbetslöshetsförsäkring innebär bland annat att verksamheten ska bedrivas varaktigt, självständigt och i vinstsyfte samt att aktieägaren måste utföra arbete i verksamheten och ha ett väsentligt inflytande över verksamheten.

Det är inte bara enmansföretagare som omfattas av regeln om uppbyggnadsskede. Det kan även gälla den som driver aktiebolaget tillsammans med någon annan.

Tidpunkten

Aktieägare kan omfattas av uppbyggnadsskede i 36 månader från start. Tidpunkten räknas från den månad då anmälan om registrering för skatter och avgifter har gjorts (eller borde ha gjorts) till Skatteverket.

Bestämmelserna gäller både vid nybildning och köp av ett befintligt bolag. Vid köp av ett befintligt aktiebolag beräknas uppbyggnadsskedet från den månad då anmälan för registrering har gjorts eller borde ha gjorts av tidigare ägare.