Sedan 2022 har länsstyrelserna beslutat om drygt 100 miljoner kr i avgifter för bristande efterlevnad av penningtvättsregelverket. Av dessa avser ca 48 miljoner kr företag som bedriver verksamhet inom redovisning.
Sanktionsavgifter åren 2022–2025 – en uppdatering
Tillsynen över att penningtvättsregelverket följs har fördelats på tre länsstyrelser – Stockholms, Västra Götalands- och Skånes länsstyrelse. Dessa tre granskar efterlevnaden av regelverket hos redovisningsbyråer-/företag i Sveriges 21 län, och har rätt att dela ut sanktioner eller vite.
Sedan 2022 har länsstyrelserna delat ut väsentliga belopp i sanktionsavgifter och vite.
Under perioden från 2022 till maj 2025 har det beslutats om drygt 100 miljoner kr i avgifter. Av dessa avser ca 48 miljoner kr företag som åtminstone delvis bedriver verksamhet inom redovisning, t ex redovisningsbyråer.
Avgifterna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande – och ofta uppgår de till 3–5% av företagets omsättning.
Sedan rekordåret 2022 har avgifterna minskat, både totalt och sett till företag som bedriver verksamhet inom redovisning eller bokföring. Det bör dock tilläggas att avgifternas storlek till stor del beror på vilka företag som granskas, och under 2022 beslutades om väsentliga avgifter för många företag med högre omsättning, omkring 15–20 miljoner kr.
Så här långt (fram till maj) under 2026 har drygt 9 miljoner kr beslutats i avgifter, och ungefär en fjärdedel avser företag inom redovisning/bokföring.
Varför misslyckas redovisningskonsulter med sitt uppdrag?
Verksamhetsutövarnas skyldigheter har inget att göra med huruvida deras verksamhet nyttjas för brottslighet eller om deras kunder faktiskt bedriver penningtvätt. Penningtvättsregelverkets bestämmelser handlar om att minimera risker för att detta sker. De företag som kontrolleras behöver alltså inte på något sätt vara misstänkta för att ta emot riskkunder eller liknande.
Byråerna har i de allra flesta fall dokumenterat i samtliga områden som omfattas av reglerna. Men dokumentationen har inte varit tillräcklig.
Av länsstyrelsernas beslut framgår att de två områden där bolagen oftast misslyckas är:
- allmän riskbedömning och penningtvättsrutin samt
- riskbedömning av kunder.
Många av motiveringarna i besluten är snarlika och i två av besluten kan man t ex utläsa att:
Riskbedömningen saknar konkreta beskrivningar av verksamhetens tjänster, kunder, distributionskanaler och geografiska förhållanden samt identifiering och analys av konkreta hot och sårbarheter kopplade till penningtvätt och finansiering av terrorism
Bolaget har inte i tillräcklig utsträckning identifierat, analyserat och bedömt risker, hot och sårbarheter kopplade till sina tjänster, kunder, transaktioner, distributionskanaler och geografiska riskfaktorer. Länsstyrelsen bedömer att avsaknaden av en för verksamheten anpassad allmän riskbedömning är en allvarlig överträdelse som markant ökat risken för att verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism samt inneburit osund konkurrens.
