Vid utdelning på kvalificerade andelar i fåmansföretag gäller speciella regler (de s k 3:12-reglerna) som i vissa fall innebär att utdelning som överstiger s k normalutdelning ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Det är inga socialavgifter på tjänstebeskattad utdelning.
Från och med 2026 gäller nya 3:12-regler och det är dessa vi går igenom i denna artikel. Du kan läsa om de äldre reglerna här.
Skatt på gränsbelopp – 20%
Skatten på normalutdelning (dvs utdelning inom gränsbeloppet) är 20% (genom en kvotering till 2/3).
Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst. Några socialavgifter ska dock inte betalas på tjänstebeskattad utdelning.
Årets gränsbelopp får enbart tillgodoräknas den som äger andelarna vid årets ingång. Den som köper andelar kan alltså inte nyttja gränsbeloppet för köpeåret.
Gränsbeloppet
Årets gränsbelopp beräknas i tre steg:
- Grundbelopp på högst 4 inkomstbasbelopp
- Räntebaserad del på omkostnadsbeloppet till den del det överstiger 100 000 kr
- Lönebaserad del på ägarens andel av löneunderlaget efter ett avdrag på 8 inkomstbasbelopp.
Till detta får sparad utdelning läggas till när det totala gränsbeloppet beräknas, se sparad utdelning nedan.
Grundbelopp
Varje delägare får tillgodoräkna sig ett grundbelopp i förhållande till de äga andelarna. Grundbeloppet får uppgå till maximalt 4 inkomstbasbelopp och fördelas på samtliga ägda andelar i aktiebolag. Inkomstbeloppet året innan utdelningsåret används vid beräkningen.
För beskattningsåret 2026 är grundbeloppet 322 400 kr.
Grundbeloppet är 4 inkomstbasbelopp (IBB) per företag som ska fördelas på andelarna i företaget. Om det bara finns en delägare kommer denne alltså att få tillgodoräkna sig hela grundbeloppet.
Grundbelopp vid två delägare (50-50)
Ett bolag ägs av två fysiska personer, A (50%) och B (50%). Grundbeloppet fördelas utifrån ägarandel enligt följande:
Ägare A: 322 400 kr * (50/100) = 161 200 kr
Ägare B: 322 400 kr * (50/100) = 161 200 kr
Grundbelopp vid tre delägare (60-25-15)
Ett bolag ägs av tre fysiska personer, A (60%), B (25%) och B (15%). Grundbeloppet fördelas utifrån ägarandel enligt följande:
Ägare A: 322 400 kr * (60/100) = 193 440 kr
Ägare B: 322 400 kr * (25/100) = 80 600 kr
Ägare B: 322 400 kr * (15/100) = 48 360 kr
Delägare som äger andelar i mer än ett företag ska fördela sitt grundbelopp mellan företagen om det totala beloppet annars skulle överstiga 4 inkomstbasbelopp (IBB). Fördelningen mellan företagen ska göras i proportion till ägd andel i respektive företag. En delägare kan inte välja i vilket av bolagen som grundbeloppet ska beräknas.
Man kan inte själv ha alla svaren. Använd vår Frågeservice som din externa resurs i skatte-, redovisnings- och personalfrågor. Från 649 kr/mån är du aldrig mer svarslös.
Räntebaserad utdelning
Underlaget för räntebaserad utdelning utgörs av omkostnadsbeloppet till den del det överstiger 100 000 kr. Den räntebaserade utdelningen beräknas genom att multiplicera denna del av omkostnadsbeloppet med den s k klyvningsräntan.
Räntebaserad utdelning = omkostnadsbeloppet överstigande 100 000 kr x klyvningsräntan
För att beräkna räntebaserad utdelning används en ränta som kallas klyvningsränta. Klyvningsräntan är statslåneräntan (SLR) plus 9 procentenheter. Vid beräkningen används statslåneräntan 30 november året före beskattningsåret/utdelningsåret. Vid beräkningen används SLR 30 november året före beskattnings året (utdelningsåret).
| Beskattningsår | Klyvningsränta på belopp > 100 000 kr |
|---|---|
| 2026 | 11,55% |
Aktiernas omkostnadsbelopp är det du betalade när du skaffade aktierna, t ex aktiekapitalet vid bolagsbildning eller köpeskillingen vid köp av aktier. Även nyemissioner och ovillkorade aktieägartillskott ska ingå i omkostnadsbeloppet. Omkostnadsbeloppet är alltså det värde som du skulle ha använt vid en kapitalvinstberäkning om aktierna hade sålts vid årets ingång som används. Ovillkorade aktieägartillskott måste alltså ha gjorts före beskattningsårets ingång för att få räknas med här.
Lönebaserad utdelning
Det lönebaserade utrymmet beräknas utifrån den sammanlagda lönesumman under året före beskattningsåret/utdelningsåret.
Respektive delägare gör beräkningen utifrån sin andel av lönesumman samt gör ett så kallat löneavdrag med 8 inkomstbasbelopp (se mer om detta nedan). Slutligen multiplicerar man med 50%, dvs hälften av löneunderlaget ligger till grund för lönebaserad utdelning.
Lönebaserat utrymmet beräknas till 50% × (löneunderlag × ägarandel – 8 IBB).
Först beräknas alltså lönerna i förhållande till ägarandelen.
Sedan ska ett ”löneavdrag” om 8 IBB (644 800 kr) göras från underlaget.
50% av beloppet som då kvarstår är ditt lönebaserade utrymme.
Löneunderlaget
Den lönebaserade delen av gränsbeloppet är 50% av hela löneunderlaget.
Löneunderlaget består av alla kontanta löner, dvs även ägarlöner, kalenderåret före beskattningsåret. Observera att förmåner inte får räknas med. Ersättningar som täcks av statliga bidrag för lönekostnader får inte heller räknas med.
Även löner från dotterbolag får räknas med (motsvarande ägarandel i dotterbolaget). För dotterföretag som inte är helägda får så stor del av lönerna räknas med som motsvarar moderföretagets ägarandel i dotterföretaget (andel av aktierna).
Om företaget har flera ägare ska det lönebaserade utdelningsutrymmet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.
| Löneunderlag | Gränsbelopp (lönebaserad del) |
|---|---|
| hela löneunderlaget | 50% |
Det lönebaserade utrymmet för delägarens samtliga andelar i företaget får uppgå till 50 gånger egen eller närståendes lön. Det innebär att en delägare (eller en närstående) behöver ta ut en lön för att delägaren ska kunna nyttja löneunderlaget. Tas inte någon lön ut överhuvudtaget blir ju effekten att inget löneunderlag kan nyttjas (0 kr x 50 = 0 kr).
Löneavdrag
Från ägarens andel av löneunderlaget ska ett löneavdrag göras på 8 inkomstbasbelopp (IBB). Det är ett slags schabloniserat avdrag för egen lön kan man uttrycka det som.
Vid beräkningen används inkomstbasbeloppet året före inkomståret. Löneavdraget är 8 inkomstbasbelopp även om andelarna inte innehafts under hela året, dvs någon proportionering utifrån innehavstid görs inte.
| Beskattningsår | Löneavdrag |
|---|---|
| 2026 | 644 800 kr |
Observera att makar en gynnsammare regel om ett gemensamt löneavdrag, se mer om det i nästa avsnitt.
Löneavdrag för makar
Om två makar är delägare i samma företag ska löneavdraget göras gemensamt för makarnas andel av lönerna och därefter fördelas det lönebaserade utrymmet utifrån makarnas andelar i företaget.
Man slår alltså ihop makarnas gemensamma löner (i förhållande till ägarandel) och därefter görs ett avdrag på 8 IBB. Det blir därmed ett gemensamt löneavdrag snarare än att båda delägarna hade behövt göra ett enskilt löneavdrag på 8 IBB.
Med makar menas (Inkomstskattelagen 2 kap 20§) förutom personer som är gifta med varandra även:
- personer som ingått registrerat partnerskap
- sambor som tidigare varit gifta
- sambor som har eller har haft gemensamma barn (som föddes före beskattningsårets början).
Däremot räknas inte sambos i ett förhållande utan gemensamma barn som makar. Inte heller personer som lever ihop och har barn tillsammans, räknas som makar, om en av dem eller båda är gifta med någon annan.
Bedömningen om två personer är skattemässiga makar ska göras vid beskattningsårets ingång.
Sparat utdelningsutrymme
Om du tar ut mindre utdelning än ditt gränsbelopp (det belopp som får tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital), får du spara det outnyttjade utrymmet till ett senare år. Detta outnyttjade sparade utrymme kallas sparat utdelningsutrymme. Det sparade utdelningsutrymmet kan du antingen ta ut ett senare år som kapitalbeskattad utdelning eller utnyttja som kapitalbeskattad del av kapitalvinsten om du säljer dina aktier. Sparad utdelning beskattas med 20% kapitalskatt när den utnyttjas.
Tak för lönebaserat utrymme
Det lönebaserade utrymmet får uppgå till högst 50 gånger den egna eller någon närståendes kontanta ersättning från bolaget under året före beskattningsåret.
Om varken ägaren eller någon närstående tar ut någon lön kan man alltså inte få något lönebaserat utrymme.
För en ägare som t ex tar ut 300 000 kr i lön blir taket då (300 000 kr * 50) 15 miljoner kr. Observera att detta är ett takbelopp som inte innebär att ägaren kan ta ut 15 miljoner kr i lönebaserat utrymme, utan beräkningen av det måste göras som vanligt.
Takregel
Det finns en takregel som innebär att om ägaren och närstående till denne under ett beskattningsår tar ut utdelning på sammanlagt mer än 90 inkomstbasbelopp (7 506 000 kr under 2026), ska den del av utdelningen som överstiger detta belopp beskattas i inkomstslaget kapital istället för tjänst. Skattesatsen för denna överutdelning är 30%.
