Hur gör man en resultaträkning och vad säger den egentligen? Här får du en lättfattlig genomgång av alla resultatposterna.

Resultaträkningen är den andra huvuddelen i bokslutet. Tillsammans med balansräkningen utgör resultaträkningen en sammanställning av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader från den löpande redovisningen.

Resultaträkningens delar

Resultaträkningen består av tre huvuddelar:

  • periodens intäkter
  • periodens kostnader
  • periodens resultat.

Resultaträkningen visar, som namnet antyder, vilket resultat som företagets verksamhet har genererat under mätperioden. Den visar också hur resultatet har uppkommit genom att intäkter och kost­nader specificeras.

Företagets resultat kan beskrivas som en restpost från intäkterna och kostnaderna. Resultatet kan vara positivt (vinst), negativt (­förlust) eller ett nollresultat.

Intäkter – Kostnader = Resultat

Ingen ögonblicksbild

Till skillnad från balansräkningen, som visar företagets finan­siella ställning per bokslutsdagen (ögonblicksbild), så visar resultaträkningen ackumulerade siffror. Intäkter och kostnader bokförs löpande och hamnar i resultaträkningen. Mätperioden kan variera. I ett årsbokslut är den lika med företagets räkenskapsår, medan en period­rapport kan omfatta t ex en månad eller ett kvartal.

Ny resultaträkning varje år

För varje räkenskapsår upprättas en ny resultaträkning. Den nya resultaträkningen noll­ställs innan det nya årets intäkter och kost­nader börjar redo­visas. Detta är också naturligt då det är periodens intäkter och kostnader som mäts. ­Förfarandet kan beskrivas så här:

När alla bokslutstransaktioner är gjorda framgår årets resultat i resultat­räkningen för år 1. Detta resultat ska sedan föras över från resultaträkningen till balansräkningen. Som framgår i avsnittet om balansräkningen kommer årets resultat att återfinnas i företagets egna kapital i balansräkningen. Det absolut sista som görs i resul­taträkningen är alltså att årets vinst eller ­förlust överförs till balansräkningen. Man kan säga att resultaträkningen nollas i och med resultat­omföringen. Företaget öppnar sedan en ny resultaträkning för år 2, osv.

Med vårt bokföringsprogram BL Total tar du snabbt och enkelt fram resultatrapporter, resultaträkning och andra bokföringsrapporter. Prova gratis i 30 dagar »

Resultaträkningens disposition

Resultaträkningens uppställning i ett bokslut kan variera från företag till företag, men innehåller alltid likartad information. De flesta företag följer etablerade standarder, vilket gör att det har vuxit fram enhetliga mallar för hur boksluten utformas.

Rörelsens intäkter

Det är vanligt att företaget skiljer på olika typer av intäkter. Ofta börjar resultaträkningen med intäkterna från huvudverksamheten. Om företaget har flera viktiga försäljningsverksamheter, är det vettigt att särredovisa var och en av dessa verksamheter på egna försälj­nings­konton i den interna bokföringen. Därefter redovisas intäktsposter som inte är direkt relate­rade till huvudverksamheten. Dessa intäkter brukar hamna under rubriken Övriga intäkter.

Exempel:
Budföretaget AB redovisar den totala försäljningen av frakt- och speditions­tjänster under posten Intäkter (kallas ibland nettoomsättning). Under året har man även utfört tillfälliga uppdrag inom flyttbranschen. Dessa ­intäkter redovisar Budföretaget AB under ­posten Övriga intäkter.

Rörelsens kostnader

Direkta kostnader/rörliga kostnader

Företagets varukostnader och liknande redovisas som första ­kostnadsgrupp efter intäkterna. De handlar oftast om så kallade rörliga kostnader. Med rörliga kostnader menas kostnader som är direkt beroende av produk­tionsvolymen och försäljningen. När försäljningen ­stiger, kommer även de rörliga kostnaderna att stiga.

Exempel:
Näsvikensågen AB bedriver renodlad sågverksverksamhet. Bolaget redo­visar kostnaderna för sågklingor och virkesinköp under posten Varukostnader som är en rörlig kostnad. Ju mer sågade trävaror som sågverket säljer, desto mer sågklingor och virke kommer att behöva ­köpas in. Dessa kostnader är ju direkt beroende av produktions­volymen i ­sågverket.

Övriga externa kostnader

Under denna rubrik samlas en mängd olika kostnader. Det är de kostnader som inte lämpligen redovisas i någon annan kostnads­post. Här hittar du bl a följande kostnadstyper:

  • lokalkostnader
  • hyreskostnader för anläggningstillgångar
  • energikostnader
  • förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier
  • reparationer och underhåll
  • kostnader för transportmedel
  • frakt- och transportkostnader
  • resekostnader
  • marknadsförings- och försäljningskostnader
  • kontorsmaterial och trycksaker
  • kostnader för telefon och porto
  • försäkrings- och förvaltningskostnader.

I en officiell årsredovisning samlas alla dessa kostnader under rubriken Övriga externa kostnader.

Personalkostnader

Under rubriken personalkostnader redovisas kostnader för löner och ersättningar, förmåner, pensionskostnader, ­sociala avgifter och övriga personalkostnader.

Resultat före avskrivningar

Efter övriga externa kostnader och personalkostnader kan nästa resultatnivå beräknas. Det är resultat före avskrivningar. Detta resultat ska täcka kostnader för avskrivningar, finansiella poster, extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skattekostnader.

Avskrivningar

Nästa kostnadspost är de planenliga (bokföringsmässiga) avskrivningarna. Avskrivningar är kostnader som ska motsvara värdeminskning och slitage på företagets anläggningstillgångar. Avskrivningarna kan vara en mycket stor kostnadspost framförallt i kapitalintensiva företag.

Observera att de skattemässiga avskrivningarna (så kallade över­avskriv­ningar) inte redovisas här.

Resultat efter avskrivningar

Nästa resultatnivå är resultatet efter avskrivningar. Här ser du om företaget har förmått täcka kostnaderna för värdeminskning på sina anläggningstillgångar.

Finansiella poster

Bland de finansiella posterna redovisas både intäkter och kostnader av rent finansiell karaktär. När dessa slås ihop talar man om finansnetto. De vanligaste delposterna är ränteintäkter och räntekostnader. Men även bankkostnader, utdelningar, kapitalvinster och kapital­förluster på aktier samt valutakursdifferenser finns med i finansnettot.

I boken Företagets ekonomi får du alla viktiga ekonomiska nyckeltal, rapporter och begrepp utförligt förklarade. Finns som tryckt bok och e-bok.

Resultat efter finansnetto

Resultatet efter finansnetto är den viktigaste resultatnivån när det gäller att analysera företagets ekonomi. Här redovisas ju verksamhetens totala resultat, inklusive finansiella poster, men opåverkat av skattemässiga bokslutsdispositioner.

Detta resultat ska sedan påverkas av extraordinära poster och bokslutsdispositioner. Inget av dessa områden är av något större intresse i bokslutsanalyser.

Extraordinära poster

Här redovisar företaget extraordinära, dvs avvikande intäkter och kostnader. Avsikten med den här posten i resultaträkningen är att läsaren ska kunna se hur resultatet har påverkats av extraordinära ­hän­d­elser.

Det är sällsynt att något redovisas under den här posten. Enligt god redovisningssed ställs nämligen höga krav på att intäkten eller kostnaden verkligen ska vara extraordinär för att redovisas här.

Följande tre villkor ska uppfyllas samtidigt:

  • händelsen som ger upphov till intäkten eller kostnaden ska klart sakna samband med företagets ordinarie verksamhet
  • händelsen eller transaktionen ska vara av en sådan typ att den inte kan förväntas inträffa ofta eller regelbundet
  • intäkten eller kostnaden ska vara mycket stor.
Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner, t ex överavskrivningar och avsättning till periodiseringsfond, är skattemässiga åtgärder för att påverka beskattningen av årets resultat.

Skatter

Här återfinns de inkomstskattekostnader som företaget haft under bokslutsåret. Inkomstskatterna kostnadsförs endast i företags­former som är skattesubjekt, dvs aktiebolag, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och stiftelser. Vid skatteberäkningen måste företaget ta hänsyn till bl a årets ej avdragsgilla kostnader och periodiserings­fonder. Detta medför att skattekostnaden inte alltid är proportionell mot resultatet före skatte­beräkningen. Det kan också finnas skatte­kostnader från tidigare inkomstår på grund av ändrade taxeringar.

Årets resultat

Längst ner i resultaträkningen visas årets nettoresultat. Det kan vara vinst, förlust eller nollresultat, beroende på hur verksamheten har gått under bokslutsåret. Årets resultat är alltså vad som finns kvar när samtliga intäkter och kostnader har redovisats.