Genom systemet med positiv och negativ räntefördelning justeras inkomsten från enskild näringsverksamhet, handelsbolag och kommanditbolag från effekter som egentligen är ränta på företagets kapital (dvs den del av resultatet som inte är verksamhetsrelaterad utan kapitalrelaterad). Sedan den del av inkomsten som är positiv eller negativ ränta på det egna kapitalet har skalats bort, återstår det som själva verksamheten faktiskt har gett.
I vår bok Enskild firma läser du utförligt om allt du kan tänkas undra över när det gäller skatt och ekonomi i enskild näringsverksamhet.
Gränsbelopp på 50 000 kr
För att du inte ska behöva hantera små belopp finns det en nedre gräns för räntefördelningen. Är det negativa eller positiva kapitalunderlaget högst 50 000 kr ska du inte göra någon räntefördelning alls. Observera att gränsen är absolut. Hamnar du över gränsen räntefördelar du hela beloppet, inte bara den del som överstiger plus eller minus 50 000 kr.
Positiv räntefördelning
Positiv räntefördelning är frivillig. I deklarationen kan du spara hela eller en viss del av den positiva räntefördelningen till ett senare år, om du inte vill minska din näringsinkomst.
Negativ räntefördelning
Den negativa räntefördelningen är däremot obligatorisk. Den kan alltså inte skjutas på framtiden.
Kapitalunderlaget
Räntefördelningen beräknas på det kapital du har satsat i näringsverksamheten. I enskild näringsverksamhet är kapitalunderlaget skillnaden mellan tillgångar och skulder i näringsverksamheten vid slutet av föregående räkenskapsår. Man kan också säga att du tittar på ställningen vid räkenskapsårets början, dvs den ingående balansen (IB).
För delägare i handelsbolag är JAU vid förra räkenskapsårets slut räntefördelningsunderlaget som du använder i årets deklaration. Utgå därför från förra årets N3A-blankett för beräkning av årets räntefördelning.
Räntesatser
Räntesatsen för positiv räntefördelning är statslåneräntan (SLR) 30 november året före beskattningsåret plus 6 procentenheter. Från och med beskattningsår som börjar 1 januari 2017 och senare ska SLR som lägst dock anses vara 0% vid beräkning av positiv räntefördelning.
Vid beräkning av negativ räntefördelning används statslåneräntan plus 1 procentenhet. Från och med beskattningsår som börjar 1 januari 2017 och senare ska SLR som lägst dock anses vara 0,5% vid beräkning av negativ räntefördelning.
Räntesatser vid räntefördelning i enskild näringsverksamhet och för delägare i handelsbolag vid beskattningsåren:
| Beskattningsår | Räntefördelning | |
|---|---|---|
| Positiv | Negativ | |
| 2024 | 8,62% | 3,65% |
| 2023 | 7,94% | 2,94% |
| 2022 | 6,23% | 1,50% |
| 2021 | 6,00% | 1,50% |
| 2020 | 6,00% | 1,50% |
| 2019 | 6,51% | 1,51% |
| 2018 | 6,49% | 1,50% |
| 2017 | 6,27% | 1,50% |
| 2016 | 6,65% | 1,65% |
| 2015 | 6,90% | 1,90% |
| 2014 | 8,09% | 3,09% |
| 2013 | 6,99% | 2,49% |
| 2012 | 7,15% | 2,65% |
| 2011 | 7,84% | 3,84% |
| 2010 | 8,20% | 4,20% |
| 2009 | 7,89% | 3,89% |
| 2008 | 9,16% | 4,16% |
| 2007 | 8,54% | 3,54% |
| 2006 | 8,26% | 3,26% |
| 2005 | 8,95% | 3,95% |
| 2004 | 9,71% | 4,71% |
| 2003 | 9,85% | 4,85% |
| 2002 | 9,94% | 4,94% |
| 2001 | 10,06% | 5,06% |
| 2000 | 10,57% | 5,57% |
| 1999 | 9,38% | 4,38% |
| 1998 | 11,17% | 6,17% |
| 1997 | 10,02% | 7,02% |
| 1996 | 11,88% | 8,88% |
| 1995 | 13,86% | 10,86% |
| 1994 | 8,56% | 7,56% |
Läsa mer
I vår bok Enskild firma kan du läsa mer om räntefördelning och allt annat du kan tänkas undra över när det gäller skatt, ekonomi och juridik.
