Genom systemet med positiv och negativ räntefördelning justeras inkomsten från enskild näringsverksamhet, handelsbolag och kommanditbolag från effekter som egentligen är ränta på företagets kapital (dvs den del av resultatet som inte är verksamhetsrelaterad utan kapitalrelaterad). Sedan den del av inkomsten som är positiv eller negativ ränta på det egna kapitalet har skalats bort, återstår det som själva verksamheten faktiskt har gett.
Färre behöver göra negativ räntefördelning från 1 januari 2025…
För att förbättra de skattemässiga villkoren och förenkla regelverket för enskilda näringsidkare har riksdagen beslutat att negativ räntefördelning inte ska göras om kapitalunderlaget är högst 500 000 kr. Den stora höjningen av beloppsgränsen medför att många enskilda näringsidkare undantas. När beloppsgränsen höjs från 50 000 kr till 500 000 kr kommer antalet enskilda näringsidkare som behöver göra negativ räntefördelning att minska från ca 30 000 till ca 8 600 enligt regeringens beräkningar.
…och för positiv räntefördelning slopas beloppsspärren på 50 000 kr
När det gäller positiv räntefördelning slopas beloppsspärren på 50 000 kr och positiv räntefördelning får då alltid göras oberoende av storleken på kapitalunderlaget.
Positiv räntefördelning
Positiv räntefördelning är frivillig. I deklarationen kan du spara hela eller en viss del av den positiva räntefördelningen till ett senare år, om du inte vill minska din näringsinkomst.
Negativ räntefördelning
Den negativa räntefördelningen är däremot obligatorisk. Den kan alltså inte skjutas på framtiden.
Kapitalunderlaget
om du under hela eller delar av år 2025 fått hel sjuk- eller aktivitetsersättningRäntefördelningen beräknas på det kapital du har satsat i näringsverksamheten. I enskild näringsverksamhet är kapitalunderlaget skillnaden mellan tillgångar och skulder i näringsverksamheten vid slutet av föregående räkenskapsår. Man kan också säga att du tittar på ställningen vid räkenskapsårets början, dvs den ingående balansen (IB).
För delägare i handelsbolag är JAU vid förra räkenskapsårets slut räntefördelningsunderlaget som du använder i årets deklaration. Utgå därför från förra årets N3A-blankett för beräkning av årets räntefördelning.
För att få göra positiv räntefördelning måste ditt kapitalunderlag uppgå till mer än 50 000 kr. Om ditt kapitalunderlag är negativt med mer än -50 000 kr måste du göra negativ räntefördelning.
Nya regler 1 januari 2025
För att förbättra de skattemässiga villkoren och förenkla regelverket har riksdagen beslutat att negativ räntefördelning inte ska göras om kapitalunderlaget är högst 500 000 kr.
När det gäller positiv räntefördelning slopas beloppsspärren på 50 000 kr och positiv räntefördelning får då alltid göras oberoende av storleken på kapitalunderlaget.
De nya reglerna träder i kraft 1 januari 2025 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter 31 december 2024.
Räntesatser
Räntesatsen för positiv räntefördelning är statslåneräntan (SLR) 30 november året före beskattningsåret plus 6 procentenheter. Från och med beskattningsår som börjar 1 januari 2017 och senare ska SLR som lägst dock anses vara 0% vid beräkning av positiv räntefördelning.
Vid beräkning av negativ räntefördelning används statslåneräntan plus 1 procentenhet. Från och med beskattningsår som börjar 1 januari 2017 och senare ska SLR som lägst dock anses vara 0,5% vid beräkning av negativ räntefördelning.
Räntesatser vid räntefördelning i enskild näringsverksamhet och för delägare i handelsbolag vid beskattningsåren:
| Beskattningsår | Räntefördelning | |
|---|---|---|
| Positiv | Negativ | |
| 2025 | 7,96% | 2,96% |
| 2024 | 8,62% | 3,62% |
| 2023 | 7,94% | 2,94% |
Läsa mer
I vår bok Enskild firma kan du läsa mer om räntefördelning och allt annat du kan tänkas undra över när det gäller skatt, ekonomi och juridik.
