Optioner – skatt och deklaration

Finansiella företag som finansierar sig på globala värdepappersmarknaden har behov av att skydda sig mot ränte- och valutakursrisker. Det finns på den finansiella marknaden kontrakt som är särskilt konstruerade för att hantera dessa risker, så kallade derivat. Till dessa derivatkontrakt hör främst optioner, terminer och swappar. I denna artikel behandlas optioner. I artikeln Terminer – skatt och deklaration behandlas terminer och swappar.

Artikeln inleds med ett utförligt avsnitt om hur optioner fungerar och om olika typer av optioner. Längre fram i artikeln läser du om skatt på optioner.

Allmänt

En option är ett finansiellt instrument där utfärdaren åtagit sig att vid en bestämd framtida tidpunkt (slutdagen) till ett bestämt pris (lösenpriset) köpa något från, eller sälja något till, den som innehar optionen (innehavaren).

Möjlighet för innehavaren, skyldighet för utfärdaren

Det som kännetecknar ett optionsavtal är att det endast är optionsinnehavaren som kan kräva att avtalet fullföljs. Om innehavaren inte utnyttjar sin rättighet före avtalstidens utgång upphör avtalet att gälla. Om innehavaren vill fullfölja optionsavtalet är utfärdaren förpliktigad att fullfölja avtalet.

Premien

När avtalet ingås får utfärdaren en ersättning (premie) för den risk han åtagit sig genom att förbinda sig att köpa eller sälja viss egendom till ett bestämt pris.

Derivat

Ett optionsavtal avser normalt en viss egendom, en viss vara, ett värdepapper eller något liknande, men det kan också vara ett index. Man brukar av denna anledning tala om att optionen är ett derivat med en underliggande vara eller ett underliggande index. Ordet derivat kommer från det engelska ”derive” som betyder ”härleda”, dvs optionsavtalet kan härledas till den underliggande egendomen.

Standardvillkor

Ett optionsavtal kan i princip innehålla vilka villkor som helst. För att underlätta handel med optioner innehåller de flesta optionsavtal standardiserade villkor.

Lösen, kvittning eller förfall

En optionsaffär kan avslutas på olika sätt. Antingen utnyttjar innehavaren optionen och begär att få köpa (köpoption) alternativt sälja (säljoption) den avtalade egendomen (lösen).

Affären kan också avslutas genom en kontant slutreglering, som i praktiken innebär att utfärdaren återköper rätten enligt avtalet (kvittning).
Om innehavaren inte åberopar sin rätt enligt optionsavtalet upphör rätten att köpa alternativt sälja egendomen när avtalet upphör (förfall).

Varför handla med optioner?

Motiven till att inneha eller utfärda optioner kan vara många. Nedan finns en förteckning över de vanligaste anledningarna till att man intar olika positioner på optionsmarknaden. Motiven kommenteras och förklaras ytterligare i särskilda avsnitt längre fram (avsnitten om Optionens värde och Optionens utfall).

• Uppnå en hävstångseffekt genom att en kursstegring på den underliggande varan ger högre avkastning på optioner än vad ett köp av den underliggande varan gör.
• Minska sin kapitalinsats jämfört med att köpa den underliggande varan.
• Minska sin riskexponering jämfört med att köpa den underliggande varan.
• Få god avkastning även på en stillastående eller fallande marknad.
• Fixera en tillfredsställande köp- eller säljkurs.
• Skydda ett innehav av värdepapper.

Olika typer av optioner

På marknaden finns ett antal olika typer av optioner såsom teckningsoptioner, OTC-optioner och standardiserade optioner. Vi går här igenom dessa, och ytterligare ett antal typer av optioner som är vanligt förekommande.

Teckningsoptioner

En teckningsoption ges alltid ut av aktiebolag genom att de beslutar om en emission av teckningsoptioner. En teckningsoption ger innehavaren rätt att i framtiden teckna sig för nya aktier i bolaget. En teckningsoption ges ofta ut med en obligation eller företagslån.

OTC-optioner

En OTC-option (Over The Counter) är en icke-standardiserad option. En OTC-option skräddarsys för att passa köparens behov. OTC-optioner handlas på en marknad där banker och fondkommissionärer ställer ut eller förvärvar optioner, någon andrahandsmarknad finns i regel inte. Dessa är attraktiva för dess flexibilitet då begränsningarna som gäller för standardiserade utbyten kan kringgås.

Warrants

En warrant är en särskild typ av köp- och säljoption med lång löptid, dvs normalt en löptid på mer än ett år. Läs mer längre fram.

Standardiserade optioner

Standardiserade optioner har tillkommit för att skapa en fungerande andrahandsmarknad. Standardiseringen innebär att villkoren för optionerna är fastställda i förväg vad gäller den underliggande varan, mängden, löptiden och lösenpriset.

Fortsättningsvis kommer endast standardiserade optioner, och då främst aktie- och aktieindexoptioner, att behandlas i denna artikel.

För att lättare förstå hur standardiserade optioner är uppbyggda behöver man förstå följande begrepp:

Identitet: Den underliggande egendomen som kan bli föremål för köp eller försäljning, exempelvis aktier i Ericsson B.

Mängd: Det antal aktier som ska byta ägare om optionen utnyttjas, för aktieoptioner är ett kontrakt normalt lika med 1 000 aktier.

Optionsslag: Köp- respektive säljoptioner.

Optionsklass: Optioner med samma underliggande egendom, exempelvis köp- och säljoptioner avseende aktier i Ericsson B.

Optionsserie: Optioner av samma klass, med samma lösenpris och slutdag.

Noteringsdag: Den första dag man kan handla i en viss optionsserie.

Slutdag: Den dag då optionen löses in eller förfaller. På slutdagen upphör alla rättigheter som hör till optionen och därefter saknar optionen värde.

Löptid: Tiden mellan noteringsdag och slutdag. Löptiden varierar mellan olika optioner.

Lösenpris: Det pris per option som innehavaren av en köpoption får betala för den underliggande egendomen respektive det pris innehavaren av en säljoption får för den underliggande egendomen.

Grundpositioner

Till grundpositionerna räknas att utfärda eller att inneha en köp­option eller en säljoption. Innehavaren av en köpoption har rättigheten, men inte skyldigheten, att köpa den underliggande varan. Den som utfärdat köpoptionen är däremot skyldig att på begäran sälja den underliggande egendomen.

På motsvarande sätt har innehavaren av en säljoption rättigheten, men inte skyldigheten, att sälja den underliggande egendomen, medan utfärdaren är skyldig att på begäran köpa den underliggande egendomen.

I avsnittet om optionens utfall längre fram i det här kapitlet förklaras grundpositionerna mer utförligt. Mycket av förståelsen för riskerna och möjligheterna med optioner ligger i att du förstår grundpositionerna.

	Köpoption	Säljoption
Innehavare	Rättighet att köpa	Rättighet att sälja
Utfärdare	Skyldighet att sälja	Skyldighet att köpa

När mäklarna upprättar en avräkningsnota mot slutkunden ska det av notan framgå vilken position som transaktionen leder till. De vanligaste begreppen för att visa vad slutkunden har gjort är
följande:
Säljstart: Innebär att en köp- eller säljoption har utfärdats.

Köpstopp: Innebär att optionsutfärdaren (säljaren) återköper sin option (kvittning).

Köpstart: Innebär att man blir optionsinnehavare, dvs man köper en köp- eller säljoption.

Säljstopp: Den transaktion där optionsinnehavaren säljer sin option (kvittning).

Handlingsalternativ

Utfärdaren av en option kan antingen kvitta sig ur sin position eller invänta slutdagen. Innehavaren kan avveckla sin optionsaffär genom kvittning, lösen, stängning eller förfall.

• Kvittning är det vanligaste handlingsalternativet. För utfärdaren innebär kvittning att han återköper optionen till den kurs som för tillfället gäller på marknaden. För innehavarens del innebär kvittning att han säljer tillbaka optionen till motsvarande värde.
• Lösen innebär för utfärdaren att han är skyldig att leverera eller köpa den underliggande egendomen till lösenpriset. För innehavaren innebär lösen att han utnyttjar sin rätt enligt optionsavtalet och förvärvar eller säljer den underliggande egendomen.
• Stängning innebär att man gör en kontantavräkning på slutdagen, varvid optionsinnehavaren tillgodogör sig optionens realvärde utan att leverans av den underliggande egendomen sker.
• Förfall innebär att optionen inte utnyttjas, beroende på att optionsinnehavaren kan köpa respektive sälja egen­domen på avistamarknaden till ett bättre pris. Innehavaren har därmed förlorat den premie han betalat för optionen. Utfärdaren däremot behåller den premie denne fått.

Aktieoptioner

På den svenska marknaden introducerades standardiserade köp- och säljoptioner i mitten av 1980-talet. Aktieoptioner är för närvarande den vanligaste formen av optioner och, men intresset för dessa har svalnat något under de senaste åren.

Amerikansk typ

Aktieoptioner är av amerikansk typ så innehavaren har alltså rätten men inte skyldigheten att när som helst under löptiden, köpa eller sälja aktier till ett på förhand bestämt lösenpris.

Standardiserade villkor

De standardiserade villkoren för en aktieoption är identitet, mängd, löptid och lösenpris. Med identitet menas den underliggande aktien och med mängd avses normalt 1000 aktier per kontrakt. Avvikelser kan förekomma, t ex i samband med emissioner.

Löptid och lösenpris

Löptiden varierar mellan 6 och 24 månader och slutdagen är tredje fredagen i slutmånaden.
Lösenpriset för en aktieoption är det pris per aktie som innehavaren av en köpoption respektive utfärdaren av en säljoption ska betala om optionen utnyttjas. Antalet lösenpriser i respektive aktie, och intervallen mellan dem är standardiserade, och på noteringsdagen noteras normalt fem olika optionsserier. Lösenpriserna fastställs så att ett lösenpris läggs så nära föregående dags slutkurs som möjligt medan de andra läggs så att två är högre och två är lägre än slutkursen.

Serier

Det måste alltid finnas minst fem serier noterade för respektive aktieoption för varje slutmånad. Serier med nya lösenpriser kan noteras till och med dagen före slutdagen. Om aktiekursen under en dag överstiger eller understiger det näst högsta respektive näst lägsta lösenpriset, noteras ytterligare lösenpriser för optionen dagen därpå.

Slutmånad

Optionens slutmånad anges i optionsbeteckningen. Exempelvis innebär ”AstraZeneca April 21, 550 KÖP” att april 2021 var slutmånad för optionen. I handeln med optioner anges slutmånaden även med en bokstav. De tolv första bokstäverna i alfabetet (A–L) anger slutmånad för köpoptioner och efterföljande tolv bokstäver (M–X) anger slutmånad för säljoptioner. Bokstavsindelningen görs alltså efter följande mönster:

Köpoptioner	Säljoptioner
A = januari	M = januari
B = februari	N = februari
C = mars	O = mars
D = april	P = april
E = maj	Q = maj
F = juni	R = juni
G = juli	S = juli
H = augusti	T = augusti
I = september	U = september
J = oktober	V = oktober
K = november	W = november
L = december	X = december

Exempel, köpoption
Om kursen på Axfood är 140 kronor och lösenpriset för köpoptionen är 136 kronor blir realvärdet 4 kronor (140–136).

Exempel, säljoption
Om kursen på Axfood är 140 kronor och lösenpriset på säljoptionen är 145 kronor blir realvärdet 5 kronor (145–140).

För både köp- och säljoptioner gäller att realvärdet aldrig kan vara negativt. Skulle priset på den underliggande aktien understiga lösenpriset avseende en köpoption är realvärdet alltid noll. På motsvarande sätt blir realvärdet noll om priset på den underliggande aktien överstiger lösenpriset för en säljoption.

Återstående löptid (tidsvärdet)

Optionens marknadspris brukar överstiga realvärdet. Detta överskjutande värde kallas tidsvärde och är beroende av återstående löptid. Ju längre återstående löptid, desto högre tidsvärde. Sannolikheten att aktiekursen överstiger lösenpriset minskar alltså normalt under löptidens gång. Detta innebär att möjligheten för prisrörligheten att slå igenom blir mindre eftersom den återstående löptiden blir mindre.

Volatiliteten

Den kanske viktigaste faktorn att ta hänsyn till när man värderar och handlar med t ex aktieoptioner är aktiekursens volatilitet. En viktig skillnad i förhållande till andra faktorer är att volatiliteten vanligtvis inte kan observeras. Varje placerare måste normalt bilda sig en uppfattning om vad som är rimligt.

Volatiliteten beräknas som standardavvikelsen i kursförändringen på en aktie under en viss tidsperiod. Standardavvikelsen är en statistisk term från matematiken som kan översättas till sannolikheter med hjälp av olika beräkningsmetoder.

Om prisrörligheten är noll vet man på förhand optionsinvesteringens utfall, och optionens karaktär som investeringsinstrument blir då betydelselös. Om den underliggande aktien däremot har ett mycket instabilt pris så finns det stora vinstmöjligheter för innehavaren av optionen. Samtidigt är risken för förlust begränsad till det belopp som betalats för optionen (premien). Av detta följer att en option med hög volatilitet får ett högre pris än en option med låg volatilitet.

Det finns två sätt att mäta volatilitet. Det historiska tillvägagångssättet och genom den implicita volatiliteten. Genom den historiska volatiliteten kan man se den faktiska rörligheten i en aktie under en viss tidsperiod och formulera en uppfattning utifrån det. När man beräknar volatilitet på detta sätt bör man använda samma tidsperiod som löptiden i den option man tänker köpa eller sälja.

Optionens tidsvärde förändras beroende av förväntningarna om den framtida volatiliteten. I detta fall talar man om implicit volatilitet, som beräknas genom att man beräknar optionspriset ”baklänges” med hjälp av en teoretisk modell, t ex Black & Scholes, för att undersöka vilken förväntad prismöjlighet optionen har.

Den implicita volatiliteten är knuten till en viss option och måste särskiljas från den historiska. Om man jämför den implicita volatiliteten med den historiska kan man bilda sig en uppfattning om volatiliteten i aktien vid investeringstillfället.

Utdelning på aktien

I de fall den underliggande aktien ger avkastning i form av utdelning under optionens löptid, måste man ta hänsyn till detta. Utdelningen skulle ha tillfallit optionsinnehavaren om denne istället förvärvat aktien direkt, och därmed hade investeringskostnaden minskat.

Eftersom aktiens värde teoretiskt sett sjunker efter en utdelning (bolagets substans minskar) påverkar detta optionens värde. Optionens värde bygger på aktiens värde eller dess förväntade värde. En köpoption faller således i värde medan en säljoption stiger i värde vid utdelning. Optionens värde beräknas genom att utdelningen dras ifrån aktiens värde. Om utdelningen inte är känd görs en uppskattning av hur stor den kommer att bli. Eftersom utdelningen inte blir tillgänglig förrän vid en viss framtida tidpunkt, måste beloppet neddiskonteras till vad utdelningen är värd vid investeringstillfället (nuvärdesberäkning).

Räntepåverkande prissättning

Köp av en köpoption kan ses som ett alternativ till förvärv av den underliggande egendomen. Genom att köpa en köpoption uppskjuts största delen av investeringen till dess att optionen förfaller. Fram till denna tidpunkt är kapitalet disponibelt för optionsinnehavaren. Kapitalet kan då placeras på annat sätt och ge en avkastning i form av ränta, t ex i riskfria räntebärande värdepapper. Ju högre avkastning, desto större alternativintäkt får optionsinnehavaren.

Detta medför att priset på köpoptioner stiger när den riskfria räntan ökar. För säljoptioner är förhållandet det motsatta.

Optionens utfall

Innan man gör en optionsaffär måste man ha en uppfattning om hur kursen på den underliggande egendomen kommer att utvecklas, eftersom optionernas pris följer egendomens prisutveckling.
Optioner kan i grunden användas på fyra sätt: Man kan köpa eller utfärda en köpoption samt köpa eller utfärda en säljoption (de så kallade grundpositionerna).

I detta avsnitt ska vi dels gå igenom motiven för optionshandel, dels resultatet av olika optionsaffärer. Vi kommer för enkelhetens skull att hålla oss till aktie- och aktieindexoptioner. Teorierna är dock desamma oavsett den underliggande egendomen. I samtliga exempel nedan bortser vi från olika transaktionskostnader.

För att lättare kunna välja rätt option måste du börja med att fråga dig följande:

• Kommer kursen på den underliggande aktien att stiga eller falla?
• Hur mycket kommer aktiekursen att stiga eller falla?
• Hur lång tid kommer förändringen att ta?
• Hur stor vinst förväntar du dig och hur mycket är du beredd att förlora?

Vi kan redan här se att strategin för optionshandel tar med en faktor som är av mindre vikt vid aktiehandel, nämligen tid. Det är nämligen väldigt viktigt att den kursändring du räknar med sker inom en viss tidsram för att du skall kunna få den ökade avkastningen. En kurs upp- eller nedgång som kommer en dag för sent kan innebära stora förluster.

Warrants

En warrant är i princip en köpoption med lång löptid. Den under­liggande egendomen är aktier. Innehavaren har en oåterkallelig möjlighet att utnyttja sin warrant, vilket innebär att han köper den underliggande aktien. Utgivna warrants är av amerikansk typ, dvs innehavaren har rätt att begära lösen under hela den fastställda löptiden.

Det normala är att varje innehavd warrant ger innehavaren rätt att köpa en aktie, till ett på förhand fastställt lösenpris.

Olika underliggande värdepapper

Warrants kan utfärdas med index, enskilda aktier, råvaror, fonder och valutor mm som underliggande instrument. Det finns aktie­baserade warranter för de flesta stora bolagen på stockholmsbörsen.

Euroclear

Normalt fungerar Euroclear som clearingorganisation och utestående warrants registreras i VPC-systemet. En persons innehav framgår med andra ord av konto- eller depåkontoutdraget.

Skriftlig anmälan

Innehavaren måste anmäla sig skriftligen om han vill utnyttja sina warrants. Om en sådan anmälan inte görs i enlighet med fastställt förfarande och under gällande löptid, förfaller warranten och blir därmed ogiltig.

Beskattas som långa optioner

Skattemässigt torde inte warrants medföra några särskilda problem. Innehavaren beskattas enligt de regler som gäller för innehavare av optioner med löptid längre än ett år. Dessa regler presenteras i följande avsnitt.

Beskattning

Detta avsnitt behandlar främst innehav på konton eller depå som beskattas enligt vinstbeskattningsreglerna. Investeringssparkonto och kapitalförsäkringar som schablonbeskattas kommer alltså inte främst att behandlas här. Endast de derivatspecifika reglerna som direkt rör investeringssparkonton (ISK) och kapitalförsäkringar behandlas i slutet av detta avsnitt. För mer om schablonbeskattning se artikeln Investeringssparkonto och kapitalförsäkring.

Inkomstbeskattning

Beskattningen av optioner är olika för innehavare och utfärdare. När det gäller tidpunkten för beskattningen skiljer den sig mellan optioner med löptid kortare respektive längre än ett år.

Nedan följer en genomgång av de regler som gäller för beskattning av optioner för utfärdaren respektive innehavaren. När det gäller kapitalförluster behandlas här endast aktieoptioner. I artikeln #Kapitalförluster på aktier och värdepapper finns en genomgång av de regler som gäller för kapitalförluster på övriga typer av optioner.

Genomsnittsmetoden

För innehavaren gäller att omkostnadsbeloppet ska beräknas enligt genomsnittsmetoden. Detta innebär att varje slag och sort ska särskiljas och beräknas var för sig. Så ska t ex köp och säljoptioner skiljas från varandra, men en köpoption i Volvo med förfall i mars ska också skiljas från en köpoption med förfall i maj.
Utfärdaren av optioner ska å andra sidan inte göra någon genomsnittsberäkning av erhållna premier. Detta eftersom genomsnittsmetoden endast är tillämplig på omkostnadsbeloppet, och premien anses vara en ersättning på optionen. Om du hade utfärdat flera optioner av samma slag och sort, och sedan återköper en del av dessa, får du välja vilka premier du ska ta upp till beskattning.

Utfärdaren

Utfärdaren – optioner med löptid på högst ett år

Utfärdaren av en option genom ett VP-konto eller liknande beskattas i samband med slutregleringen för skillnaden mellan den premie han fått och de kostnader han haft för slutregleringen (kvittning respektive lösen). Någon beskattning blir det alltså inte vid utfärdandet av en standardiserad option.

Om du återköper optionen beskattas du för nettot av affären, dvs skillnaden mellan återköpskostnaden och den premie du fick vid utfärdandet av optionen. Om optionen går till förfall jämställs detta med en avyttring och du beskattas för den premie du fick (alltid kapitalvinst).

I de fall du som utfärdare måste sälja dina aktier (lösen – köpoption) ska försäljningen av aktierna kapitalvinstbeskattas. Den premie du fått ska då läggas till försäljningsintäkten för aktierna. En kapitalförlust på försäljningen behandlas som en vanlig kapitalförlust på marknadsnoterade aktier, och lösendagen är då lika med avyttringstidpunkten.

Om du som utfärdare måste köpa aktier (lösen – säljoption), innebär det att du måste köpa aktierna till ett pris (lösenpriset) som är högre än marknadsvärdet. Hanteringen av den premie du fick vid utfärdandet varierar beroende på om de anskaffade aktierna säljs under samma beskattningsår, eller om de säljs senare. Om aktierna säljs under samma beskattningsår minskar du anskaffningskostnaden för aktierna med den premie du fått. Om du inte säljer aktierna under samma beskattningsår, beskattas den premie du fått som en kapitalvinst och avyttringstidpunkten är lika med lösendagen.

Oklar beskattning

När det gäller beskattningen av utfärdade optioner med löptid kortare än ett år, finns några situationer som är oklara vad gäller den skattemässiga hanteringen av den erhållna premien.

Antag att du utfärdat en säljoption som går till lösen, dvs du måste köpa den underliggande aktien. Av 44 kap 31 och 32 §§ IL framgår att den premie du fått ska dras av från anskaffningsvärdet på de köpta aktierna om aktierna säljs under samma beskattningsår som du erhållit premien. Detta torde inte medföra några större problem i de fall du säljer hela innehavet och inte ägt några aktier av samma slag före optionslösen.
Om du däremot redan hade ett innehav av aktien, eller köper fler aktier efter optionslösen och sedan säljer en del av innehavet, så uppkommer vissa problem. Ett exempel får illustrera det hela:

Du innehar i början av 2022 1 000 aktier i Ericsson med ett genomsnittligt anskaffningsvärde på 200 kr. Under 2022 utfärdar du en säljoption i Ericsson och får 10 000 kr i premie. Efter ett tag måste du köpa de 1 000 underliggande Ericssonaktierna och lösenpriset är 100 kr per aktie. Senare under 2022 köper du ytterligare 1 000 aktier i Ericsson för 80 kr per aktie. Efter detta inköp har du sammanlagt 3 000 aktier i Ericsson.

I slutet av året sjunker kurserna kraftigt och du funderar på att sälja 2 000 av aktierna. Den skattemässiga fråga som då uppkommer är hur du hanterar den erhållna premien på 10 000 kr.

Om du inte säljer några aktier under 2022 ska den erhållna premien beskattas vid 2023 års taxering. Om du väljer att sälja samtliga 3 000 aktier under 2022 ska den erhållna premien minska anskaffningskostnaden för aktierna. Det torde inte ha någon betydelse om beloppet dras av vid kapitalvinstberäkningen eller vid beräkningen av genomsnittligt anskaffningsvärde.

I det fall du väljer att sälja en del av innehavet så uppkommer frågan om hur de genom optionen köpta aktierna ska anses sålda. Vilka aktier har du sålt? Något svar på frågan går inte att finna vare sig i det aktuella lagrummet eller i förarbetena till lagen. Oss veterligen har frågan inte heller prövats rättsligt.

Enligt vår tolkning av lagen bör du ha möjlighet att välja vilka aktier som du sålt. När det gäller beräkningen av genomsnittligt anskaffningsvärde anser vi att hela premien på 10 000 kr ska dras av före beräkningen. Effekten blir att beskattningen av premien sprids ut på alla kommande försäljningar av aktierna i Ericsson.

Utfärdaren – optioner med löptid längre än ett år

Är optionens löptid längre än ett år gäller samma regler för att beräkna vinst respektive förlust som för optioner med en löptid på högst ett år. Dock skiljer sig beskattningstidpunkten på så sätt att premien ska beskattas redan när utfärdaren får den, om löptiden överstiger ett år. I annat fall sker beskattningen först i samband med slutregleringen av optionsavtalet.

Denna skillnad innebär att det finns en risk i de långa optionerna för dig som utfärdare, att en förlust på optionsavtalet inte kan kvittas mot den premie du fått. Detta eftersom premien och förlusten kan hamna på olika beskattningsår (premien år 1 och förlusten år 2).

Skatteverket säger i sina skrivelser att begreppet löptid ska tolkas som den maximala löptid som den aktuella optionen kan ha, räknat från det faktiska utfärdandet till slutdagen.

Innehavaren

Om du som innehavare av en option kvittar (återförsäljer) dig ur positionen ska en kapitalvinstberäkning göras. Skillnaden mellan vad du fick vid återförsäljningen och den premie du betalade vid förvärvet, utgör kapitalvinst alternativt kapitalförlust.

Om du inte utnyttjar optionen och låter den gå till förfall jämställs detta med en avyttring, därmed uppstår en kapitalförlust eftersom försäljningsintäkten alltid blir 0 kronor.

Löser du en option, dvs utnyttjar din köpta rättighet, ingår den premie du betalat för optionen i kapitalvinstberäkningen. Vid lösen av en köpoption utnyttjar du rätten att köpa de underliggande aktierna, och kostnaden för optionen läggs till anskaffningskostnaden för aktierna. Om du utnyttjar en säljoption och säljer de underliggande aktierna ska försäljningen kapitalvinstbeskattas, och kostnaden för optionen får då dras av som en försäljningsomkostnad.

Kapitalförluster

Kapitalförluster på marknadsnoterade aktie- och aktieindexoptioner får kvittas fullt ut mot kapitalvinster på marknadsnoterade aktier och aktieliknande värdepapper (aktieindexobligationer, konvertibler osv) samt onoterade aktier.

Även förluster i samband med lösentransaktioner får kvittas fullt ut mot kapitalvinster på marknadsnoterade aktier och aktieliknande värdepapper, om de lösta aktierna är marknadsnoterade.

Om optionen inte är marknadsnoterad blir en kapitalförlust avdragsgill endast till 70%.

För både innehavare och utfärdare framgår beskattningskonsekvenserna av nedanstående tabell.

Beskattning vid schablonbeskattade innehav

Generellt finns det inga begränsningar mot att förvara derivat­instrument som optioner, terminer mm på ett investeringssparkonto eller i en kapitalförsäkring. I och med att beskattningen är en schablonbeskattning så skiljer sig beskattningsreglerna däremot något.

Värdering av derivatinstrument med negativt värde

En utfärdad option, termin mm kan ha ett negativt värde. I och med att schablonbeskattningen på investeringssparkonton (ISK) och kapitalförsäkringar baseras på värdet på tillgångarna uppkommer här ett problem.

Frågan handlar om marknadsvärdet kan vara lägre än noll kronor, alltså om det negativa värdet för derivatainstrumentet kan tillgodoräknas vid beräkning av kapitalunderlaget.

Skatteverket har gjort ett uttalande om detta, där de kommit till slutsatsen att negativa värden inte kan beaktas. Negativa försäljningsintäkter och omkostnadsbelopp kan alltså exempelvis inte räknas till godo vid kapitalvinstberäkningen.

En del aktörer har till följd av detta valt att inte möjliggöra handel med derivat med negativa värden. Trots att det inte bedöms olagligt kan man alltså på sina håll nekas möjligheten.

Värdering av derivatinstrument med positivt värde

Tillgångar med ett positivt marknadsvärde tas med i beräkningen av kapitalunderlaget på vanligt sätt. Detta innebär att det ligger till grund för schablonskatten baserat på marknadsvärdet precis som t ex aktier.

Lösen och förtida inlösen av utfärdad köpoption

På ett ISK eller i en kapitalförsäkring är det vanligtvis inte tillåtet att blanka aktier (Nordea experimenterar dock med bland annat en lösning som heter ”Blanka”). Detta innebär att om det underliggande värdepappret inte ägs på kontot och tillgångar saknas så tas ett värdepapperslån för att täcka den korta positionen.

Säljoptioner

I och med schablonbeskattningens upplägg så är det väldigt svårt att motivera handel av säljoptioner i ISK och kapitalförsäkringar. Därmed är handel av säljoptioner genom dessa närmast obefintlig.