Skatteverket får fler verktyg för att upptäcka och stoppa momsbedrägerier. Skärpta kontroller, möjlighet att ogiltigförklara momsnummer och att hålla inne utbetalningar vid misstanke om fusk är några av dem.
Miljarder i uteblivna momsintäkter bara i Sverige
Momsbedrägerier är ett växande problem i hela EU. Det handlar om avancerade upplägg där företag utnyttjar regelverket för gränsöverskridande handel för att undvika skatt. Bara under 2022 uppskattas EU-länderna ha gått miste om omkring 100 miljarder kr i momsintäkter, och i Sverige rör det sig om ungefär 5–6 miljarder kr varje år.
För att komma åt problemet har riksdagen beslutat om ändringar i skatteförfarandelagen som ger Skatteverket fler och skarpare verktyg i kampen mot fusket.
Åtgärder redan vid momsregistreringen
En viktig förändring är att Skatteverket får större möjligheter att stoppa oseriösa aktörer redan vid registreringen. Myndigheten kan nu neka momsregistrering – eller avregistrera ett företag – om det finns en påtaglig risk för att registreringen kommer att användas för skattefusk.
Det här är en viktig åtgärd eftersom många momsbedrägerier bygger på att företag registreras enbart för att användas i bedrägerier, exempelvis via så kallade målvakter.
Ogiltiga momsnummer
Det införs också en möjlighet för Skatteverket att kunna besluta att ett momsnummer tillfälligt visas som ogiltigt i EU:s gemensamma kontrollsystem (VIES), om det finns en påtaglig risk för att momsnumret används för undandragande av moms.
Det här är ett kraftfullt verktyg eftersom ett giltigt momsnummer är en förutsättning för handel mellan EU-länder.
Möjlighet att stoppa utbetalningar
Skatteverket får också rätt att hålla inne utbetalningar av moms under tiden en kontroll pågår, om det finns risk för skatteundandragande och det rör sig om större belopp.
Utökade kontrollmöjligheter
En mer konkret förändring är att företagare kan behöva visa upp sig personligen. De nya reglerna innebär nämligen utökade kontrollmöjligheter för Skatteverket som kan begära in mer information om ägare och företrädare, och i vissa fall kräva personlig inställelse.
Vid sådana kontroller kan identitet styrkas med pass eller annan legitimation, och i vissa fall kan även biometriska uppgifter som foto och fingeravtryck användas.
Från 1 juli 2026
Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2026.
