Kapitalbehovsberäkning handlar om att beräkna behovet av olika slags kapital. I samband med kapitalbehovsberäkning ges också möjligheter att upptäcka onödig kapitalbindning och fundera över vilka finansieringslösningar som är möjliga.
Kapitalbehovsberäkning görs normalt endast vid start av företag. Men även vid utökning av verksamheter i befintliga företag bör kapitalbehovsberäkningar göras.
Anläggningskapital
Företagets driftskapital är uppdelat på anläggnings- och omsättningstillgångar. De flesta företag behöver någon form av anläggningstillgångar, exempelvis maskiner, inventarier eller lokaler. När du beräknar behovet av anläggningskapital summeras anskaffningsvärdena på de nödvändiga anläggningstillgångarna. Därefter avräknas den del av summan som kan finansieras med långfristiga lån.
Anläggningskapital = Anläggningstillgångar – långfristiga skulder
Du måste alltså redan i detta läge känna till storleken på de långfristiga lån som företaget kan få. Om du är osäker på lånemöjligheterna i företaget bör du kontakta några olika kreditgivare. De lämnar ganska snabbt besked om ungefärliga villkor.
Normalt kan den större delen av anläggningstillgångarna lånefinansieras, förutsatt att kreditgivaren tror på affärsidén. Det kan dock vara svårt att lånefinansiera samtliga anläggningstillgångar fullt ut. Detta är ur risksynpunkt heller inte lämpligt.
Ove ska starta en egen taxifirma. Taxibilen med tillbehör och en datorutrustning för de administrativa uppgifterna kommer att bli de enda anläggningstillgångarna vid företagsstarten. Dessa kostar 370 000 kr. Banken har erbjudit ett lån på 250 000 kr för finansiering av utrustningen. Oves anläggningskapital blir alltså (370 000 – 250 000) = 120 000 kr.
Anläggningskapital, dvs den i detta läge ofinansierade delen av anläggningstillgångarna, bör så långt det är möjligt finansieras med eget kapital. Att tvingas använda andra krediter, som t ex kontokrediter, för finansiering av detta långsiktiga kapital riskerar att bli mycket kostsamt.
Rörelsekapital
Behovet av rörelsekapital beräknas med utgångspunkt i omsättningstillgångarna, som är den andra delen i driftskapitalet. I jämförelse med anläggningstillgångar är omsättningstillgångar normalt fler till antalet och mer varierande över tiden. Det är därför ganska svårt att planera behovet av omsättningstillgångar.
Rörelsekapital = omsättningstillgångar – kortfristiga skulder
Bland omsättningstillgångarna i ett företag kan det finnas en mängd olika poster. Till de viktigaste posterna hör kundfordringar, varulager och övriga kortfristiga fordringar. På samma sätt kan det finnas en mängd delposter bland de kortfristiga skulderna. Till de viktigaste hör leverantörsskulder, moms-, skatte-, och uppbördsskulder samt kortfristiga delar av långfristiga lån.
Mot bakgrund av detta är det mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att närmare beräkna behovet av rörelsekapital enligt ovanstående formel.
Istället kan man beräkna rörelsekapitalbehov utifrån den budgeterade omsättningen. Rörelsekapitalet brukar nämligen hålla sig någorlunda stabilt i förhållande till omsättningen. Rörelsekapitalet kan alltså mätas som ett nyckeltal.
Rörelsekapital i förhållande till omsättning = Rörelsekapital/omsättning
Behovet av rörelsekapital varierar mellan olika företag och olika branscher. Det enklaste sättet att uppskatta rörelsekapitalbehovet kan därför vara att inhämta branschstatistik med uppgifter om genomsnittsvärdet på rörelsekapital i förhållande till omsättning i den aktuella branschen.
Ove får efter förfrågning hos Taxiförbundet veta att branschens genomsnitt för rörelsekapital i förhållande till omsättning är 19,3%. Ove reagerar på den höga siffran med tanke på att mycket av intäkterna erhålls kontant. Förbundet informerar då om att kontantintäkterna endast utgör en mindre andel av de totala intäkterna. Det flesta körningar betalas genom lokala taxiföreningars avräkningsförfaranden. Det tar i genomsnitt en månad innan betalning kommer. Under tiden får taxiföretagarna ligga ute med motsvarande fordringar.
I resultatbudgeten för det första året räknar Ove med att omsättningen ska bli ca 800 000 kr. Han uppskattar mot bakgrund av detta sitt rörelsekapitalbehov till 154 400 kr (19,3% x 800 000).
Den tryggaste finansieringen för rörelsekapitalet är det egna kapitalet. För nya företag är det emellertid ovanligt att det finns något större eget kapital. Ofta finansieras därför rörelsekapital genom kontokredit eller liknande. Med tanke på att rörelsekapitalbehovet kan variera kraftigt över tiden är det heller inte lämpligt med finansiering via långfristiga lån. Man riskerar då att drabbas av onödiga räntekostnader.
Finansiering av kapitalbehov
Kapitalbehovet beräknas som summan av anläggnings- och rörelsekapital. Kapitalbehovet ska i mesta möjliga mån finansieras genom eget kapital. I andra hand måste man ta till räntebärande kortfristiga lösningar, som kontokredit eller liknande.
Om det egna kapitalet inte räcker till att finansiera en tillräckligt stor andel av kapitalbehovet, måste företaget iaktta försiktighet. Även om det finns möjlighet att genom krediter finansiera det kapitalbehov som inte täcks av den egna insatsen, är detta en kostsam och riskabel finansiering. Möjligen bör man i ett sådant fall fundera på att avvakta med den tilltänkta satsningen, alternativt minska kapitalbehovet om det är möjligt. Leasing eller hyra av tillgångar kan också vara en lösning i ett sådant här fall.
Ove summerar sitt kapitalbehov till
Anläggningskapital: 120 000 kr
Rörelsekapital: 154 400 kr
Summa: 274 400 kr
Ove har sparat ihop 100 000 kr till taxifirman. Några ytterligare pengar är han inte beredd att satsa ur egen plånbok. Banken har beviljat en kontokredit på 150 000 kr. Återstår gör då 24 400 kr som är ofinansierade.
Ove beslutar sig för att avvakta med datorinvesteringen. Istället planerar han att använda barnens dator för att sköta de administrativa uppgifterna till en början. På så sätt får han ner anläggningskapitalet, men riskerar samtidigt repressalier från de små.
Efter kapitalbehovsberäkningen inser Ove att verksamheten inte kommer att bli en dans på rosor under de första åren. Här gäller bara hårt arbete och återhållsamhet med utgifterna så att han klarar amorteringar och ränteutgifter. Förhoppningsvis blir läget bättre efter ett par år.
