Hur fungerar en inre fond? Regleras detta i bostadsrättslagen eller i stadgarna?
Bostadsrättslagen innehåller inga bestämmelser om inre fond. Men en del föreningar har ett system med inre fond (kallas också fond för inre underhåll, inre underhållsfond, inre reparationsfond). Då har man ett antal inre fonder (en för varje lägenhet). Detta måste regleras i stadgarna.
Fördelning mellan lägenheterna
En viss del av årsavgiften avsätts till de inre fonderna. Fördelningen mellan lägenheterna brukar göras efter lägenhetens andelstal.
Motsvaras inte av pengar
Observera att omföringen till eller från inre fond görs som en ökning respektive minskning av skulden i balansräkningen.
Beloppet på kontona för inre fonder behöver inte motsvaras av särskilda pengar på något bankkonto. Har föreningen lån är det bättre att använda likviditetsöverskott till att amortera på lånen. När någon bostadsrättshavare vill ha ut pengar brukar det gå att ta från det vanliga rörelsekapitalet. Skulle väldigt många vilja ha ut pengar samtidigt kan en kontokredit vara lämplig.
Hur får pengarna användas?
Den inre fonden är en sorts tvångssparande för bostadsrättshavarna. Pengarna är öronmärkta för reparationer i den egna lägenheten. Men eftersom det är bostadsrättshavarnas pengar kan den inre fonden normalt användas även till sådant som inte hör till lägenhetsreparationer. De flesta stadgar saknar nämligen regler för hur medlen i den inre fonden får disponeras. Därmed är det tveksamt om föreningen kan begära att pengarna verkligen måste användas till just reparationer av lägenheten.
När bostadsrättshavaren begär att få ut pengar från föreningen minskas hans inre fond med samma belopp. I de flesta föreningar betalas pengar ut när medlemmen begär det, utan närmare kontroll. Vissa föreningar betalar enligt stadgarna endast ut pengar mot uppvisande av kvitto på reparationen.
Bestämmelser i stadgarna
För att kunna ställa krav på att bostadsrättshavaren ska kunna visa upp kvitto, krav på vad pengarna får användas till osv, måste stadgarna innehålla bestämmelser om detta. Se till att föreningsstämman tar upp denna fråga om det är oklart hur frågan ska hanteras i din förening. Kanske måste stadgarna ändras.
Exempel på bestämmelser om uttag från inre fond:
För att ta ut på inre fond tar medlemmen kvitton berättigade för uttag och lämnar dessa till förvaltaren. Förvaltaren stämplar kvittona för att kontrollera att de inte används en gång till. Uttag från inre fonden kan göras för i princip allt som stannar kvar i en lägenhet om medlemmen skulle flytta (t ex spis, kyl, duschkabin eller persienner).
Redovisning av inre fond
Den inre fonden ska redovisas som en (kortfristig) skuld till medlemmarna. Att se den inre fonden som en del av föreningens egna kapital eller som en slags reserv förekommer ibland, men är inte korrekt eftersom medlen är bostadsrättshavarnas. Varje inre fond är knuten till en bostadsrättslägenhet, och följer med lägenheten om den överlåts.
Avveckling av inre fonder
Allt färre föreningar har inre fonder. De är en kvarleva från en tid då bostadsrätter var mindre bemedlat folks enda möjlighet att ta ansvar för ett eget boende. Man litade inte på att de kunde hushålla med sina egna pengar så att det fanns pengar till hands när det var dags att reparera lägenheten. Därför detta tvångssparande. Det är därför vanligt att nyare föreningar inte har någon bestämmelse i stadgarna om avsättning till inre fond. I de flesta mönsterstadgar har bestämmelser om den inre fonden tagits bort.
En del föreningar väljer att avveckla de inre fonderna genom att upphöra med överföringar. De pengar som redan finns i fonderna får användas till reparationer tills pengarna är slut. Ett annat alternativ är att besluta om att betala ut pengarna till bostadsrättshavarna.
Ett beslut om att avveckla de inre fonderna måste tas på föreningsstämman. Om fonderna är obligatoriska enligt stadgarna, måste stadgarna ändras. Enligt de flesta nyare mönsterstadgar (HSB och Riksbyggen) får styrelsen ta beslut om att avveckla inre fonden.
Föreningen kan inte utan godkännande från samtliga bostadsrättshavare överföra de inre fonderna till yttre fond, utan pengarna ska betalas ut till respektive medlem.
Bra för föreningen likviditet
För föreningens ekonomi är det bra med inre fonder. Det ökar ju föreningens likviditet och ger föreningen ränteintäkter (eller minskade räntekostnader). Detta ska vägas mot krånglet med att administrera fonderna och eventuellt agera polis när medlemmarna vill ha ut sina pengar.
Avsägelse
En intressant fråga uppkommer vid en avsägelse av bostadsrätten. De medel som då finns i den inre fonden, ska de automatiskt betalas ut till bostadsrättshavaren eller tillfaller de föreningen? Den bostadsrättshavare som är om sig och kring sig ser nog till att ta ut pengarna ur den inre fonden en tid före avsägelsen.