Här visar vi hur du räknar ut ditt företags likviditet och om den är tillräcklig.
Likviditet = kassalikviditet
När man talar om ett företags likviditet, är det normalt kassalikviditeten man menar. Kassalikviditeten visar företagets betalningsförmåga på kort sikt. Företaget måste ha tillräckligt mycket pengar för att kunna betala sina rörelseutgifter i rätt tid. Om kassalikviditeten är dålig kan det i de flesta fall tolkas som en mycket allvarlig indikator på att det finns problem i företagets ekonomi.
Kassalikviditet = (Omsättningstillgångar – varulager och pågående arbete)/kortfristiga skulder
Bör vara minst 100 %
Tumregeln är att likviditeten bör ligga på minst 100%. Då är omsättningstillgångarna (minus varulager och pågående arbeten) lika stora som, eller större än, de kortfristiga skulderna.
Om kassalikviditeten understiger 100% bör företaget ha möjlighet att mycket snabbt kunna sälja åtminstone en del av varulagret, vilket kan vara svårt. Företaget måste i detta läge ofta ta nya lån (kanske höja kontokrediten) eller kanske sälja anläggningstillgångar för att kunna betala de kortfristiga skulderna.
Sist i artikeln kan du läsa om olika åtgärder för att stärka likviditeten.
Statistik över likviditeten i olika branscher
SCB:s branschstatistik visar de viktigaste nyckeltalen för alla branscher (SNI-koder). Här ser du kassalikviditeten för de större branscherna i svenskt näringsliv. Siffrorna avser företag med 1–19 anställda.
Bransch | Likviditet % (medianvärde) |
Alla branscher (utom fastighetsförvaltning) | 187 |
Fastighetsbolag och fastighetsförvaltning | 159 |
Mark-, bygg- och anläggningsarbeten | 162 |
Detaljhandel (utom med motorfordon) | 93 |
Transport- och magasineringsföretag | 141 |
Hotell, restaurang och bar | 122 |
Informations- och kommunikationsverksamhet | 232 |
Utbildning, sjukvård och andra tjänster | 257 |
Metallindustri (ej maskiner och apparater) | 157 |
Byggentreprenörer | 164 |
Specialiserade bygg- och anläggningsentreprenörer | 177 |
Parti- och provisionshandel (utom med motorfordon) | 145 |
Åkerier och flyttfirmor | 133 |
Programvaruproducenter, datakonsulter mfl | 249 |
Konsultbyråer inom PR, kommunikation och organisation | 248 |
Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer mfl | 255 |
Juridiska och ekonomiska konsultbyråer | 247 |
Källa: SCB Branschstatistik
Omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder
Nyckeltalet likviditet ställer omsättningstillgångarna (minus varulagret och pågående arbeten) i förhållande till de kortfristiga skulderna. En kontokredit ska här betraktas som en långfristig skuld.
De vanligaste omsättningstillgångarna är:
- kassa
- bank
- plusgiro
- kundfordringar
- varulager
- övriga kortfristiga fordringar (t ex förskott och momsfordran).
Kortfristiga skulder är sådana som ska betalas inom ett år. Här ingår även de närmaste 12 månadernas amortering på långfristiga skulder (de kortfristiga delarna av de långfristiga skulderna).
De flesta företag väljer att inkludera den outnyttjade delen av kontokrediten bland omsättningstillgångarna vid beräkning av likviditeten. Detta beror på att man ser den som en likviditetsreserv som företaget kan använda sig av vid behov.
Ögonblicksbild
Du bör vara medveten om att likviditeten är något av en ögonblicksbild i företaget. Den framräknade siffran förutsätter att alla omsättningstillgångar kan jämställas med kontanter, men så är det inte i verkligheten. Företaget kan t ex ha kundfordringar med lång kredittid samtidigt som det finns större kortfristiga skulder med kortare kredittid.
Åtgärder för att stärka likviditeten
Exempel på åtgärder som företaget kan vidta för att försöka förbättra kassalikviditeten:
- förhandla till sig längre kredittider från leverantörer och andra
- förkorta kundernas kredittid
- snabba upp faktureringsrutinerna
- höja andelen kontantförsäljning
- minska kapitalbindningen i rörelsekapital (t ex ett mindre varulager).