I den här artikeln går vi översiktligt igenom de vanligaste företagsformerna och de viktigaste skillnaderna mellan dem.
De vanligaste företagsformerna i Sverige är
- aktiebolag
- enskild näringsverksamhet
- handelsbolag och kommanditbolag
- ekonomisk förening (kooperativ)
Av dessa är alla utom enskild näringsverksamhet juridiska personer.
För en komplett genomgång av de olika företagsformerna (och en massa annat som är bra att veta om företagande) rekommenderas boken Starta & driva Företag.
Juridisk person och skattesubjekt
En juridisk person, t ex ett aktiebolag, är ett rättssubjekt som kan ”förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter”. En juridisk person kan alltså ingå avtal, ha skulder och fordringar och stämma eller bli stämd i domstol, ha anställda mm. De företagsformer som inte är juridiska personer är fysiska personer, t ex enskild firma.
Vid avtal med ett företag som är en juridisk person, är det företaget som är bundet av avtalet. Det innebär att personerna bakom företaget normalt inte behöver betala företagets skulder. I en enskild näringsverksamhet finns inte någon sådan skiljelinje mellan ägaren och företaget, utan näringsidkaren är personligt ansvarig för skulder och andra åtaganden. Läs även om handelsbolag längre fram.
En domstol kan i speciella fall döma att personerna bakom en juridisk person, t ex styrelseledamöterna i ett aktiebolag, är ansvariga för företagets skulder. Det kallas för ansvarsgenombrott. De ansvarar då för företagets skulder, trots att bolaget är en juridisk person.
Om själva företaget (dvs inte ägarna) är deklarationspliktigt och ska betala skatt kallas det att företaget är ett skattesubjekt.
De olika företagsformerna
Enskild näringsverksamhet (enskild firma)
Enskild firma var länge den vanligaste företagsformen men sedan några år startas fler aktiebolag än enskilda firmor.
Enskild näringsverksamhet kan passa den som ensam ska starta ett företag. Det krävs inget startkapital utöver det som verksamheten kräver. Observera dock att en enskild firma inte är någon juridisk person, vilket bl a innebär att det är företagaren som själv måste betala företagets skulder om inte pengarna i företaget räcker till.
En enskild firma är inte heller något eget skattesubjekt och lämnar därför inte någon egen deklaration. Det är istället ägaren som redovisar verksamhetens resultat i en näringsbilaga till sin inkomstdeklaration. Överskott i firman beskattas som inkomst av näringsverksamhet med egenavgifter eller särskild löneskatt beroende på om man driver aktiv eller passiv näringsverksamhet.
Aktiebolag
Aktiebolag är i dag den vanligaste företagsformen. Mycket beroende på att aktiekapitalet sänkts och att revisionsplikten slopats.
Ett aktiebolag är en juridisk person och ett eget skattesubjekt, med en eller flera ägare. Ägarna kan vara fysiska personer (människor) eller juridiska personer (bolag). Aktiebolag är den enda företagsform som kräver ett satsat kapital som ska betalas in i samband med starten av företaget (aktiekapital). När företaget sedan är registrerat hos Bolagsverket och fått sitt organisationsnummer kan pengarna användas till att göra investeringar mm i företaget. Det är alltså inte någon form av avgift som betalas till någon utomstående person – vilket det finns en del som faktiskt tror.
Ett aktiebolag är en självständig juridisk person, vilket innebär att det är bolaget – inte ägarna – som är bundet av avtal och som ska betala alla skulder. Därför riskerar aktieägarna normalt inte att förlora mer än det satsade aktiekapitalet om företaget inte kan betala sina skulder. Det finns dock situationer när man som styrelseledamot i ett aktiebolag kan bli personligt ansvarig för aktiebolagets skulder. Dessa situationer är:
- om man gjort ett borgensåtagande för bolagets räkning
- om man uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakat bolaget skada
- om man fortsätter att driva ett aktiebolag trots att bolaget borde ha likviderats pga att bolaget har förbrukat mer än halva aktiekapitalet.
Ett aktiebolag måste avsluta årets räkenskaper med en årsredovisning. Större aktiebolag ska även ha en revisor som granskar räkenskaperna och förvaltningen varje år. Årsredovisningen ska registreras hos Bolagsverket och är en offentlig handling.
På verksamhetens överskott betalar aktiebolaget bolagsskatt med 20,6%. Ägarna beskattas för den lön, utdelning osv som de tar ut ur bolaget.
Man skiljer mellan privata och publika aktiebolag. De privata bolagen måste ha minst 25 000 kr i registrerat aktiekapital (sänktes 1 januari 2020). Publika bolag måste ha ett aktiekapital på minst 500 000 kr. Det är endast publika bolag som får erbjuda allmänheten att köpa aktier i bolaget och börsnoteras.
Handelsbolag
Handelsbolag är en företagsform där två eller flera fysiska och/eller juridiska personer avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag. På samma sätt som i en enskild firma krävs det inget startkapital utöver det som verksamheten kräver. Observera dock att bolagsmännen (delägarna) är solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser, trots att handelsbolaget är en juridisk person.
Exempel:
Pelle och Putte har ett handelsbolag som inte går vidare bra och har problem att betala sina leverantörer i tid. Om en leverantör inte får betalt av handelsbolaget kan denne gå till Pelle och kräva att han personligen betalar hela skulden. Pelle får i sin tur kräva Putte på hans andel av skulden. I detta läge är det lätt att osämja uppstår mellan Pelle och Putte.
Många som startar handelsbolag glömmer bort att skriva ett kompanjonavtal. Ofta tycker man att man muntligen är överens och kraften läggs i stället på att dra i gång själva verksamheten. I många handelsbolag uppstår därför också tvister och osämja mellan bolagsmännen.
Ett kompanjonavtal bör reglera bolagsmännens skyldigheter och befogenheter och kan exempelvis innehålla villkor om arbetsfördelning, ränta på insatt kapital, hur resultatet ska fördelas, åtgärder vid sjukdom, osv.
Ett handelsbolag är skattesubjekt bara för vissa skatter (fastighetsskatt, moms, arbetsgivaravgifter, avkastningsskatt på pensionsmedel och särskild löneskatt på pensionsmedel), trots att det är en juridisk person.
Handelsbolaget är inte skattesubjekt för inkomstskatt och egenavgifter utan varje delägare redovisar sin andel av handelsbolagets resultat i en näringsbilaga till sin inkomstdeklaration medan själva handelsbolaget lämnar en särskild deklaration. Överskott från bolagets verksamhet beskattas hos delägarna som inkomst av näringsverksamhet med egenavgifter eller särskild löneskatt på samma sätt som för enskilda näringsidkare.
Kommanditbolag
Ett kommanditbolag är en särskild form av handelsbolag där vissa bolagsmäns ansvar är begränsat till vad de har satsat i bolaget. Dessa bolagsmän kallas kommanditdelägare. Det måste finnas minst en delägare med obegränsat ansvar (komplementär). I övrigt gäller samma regler som för vanliga handelsbolag.
Ekonomisk förening (kooperativ)
En ekonomisk förening är en kooperativ företagsform. Den påminner på många sätt om ett aktiebolag – båda är juridiska personer och skattesubjekt, båda har stämma, styrelse och revisorer. Men det finns också skillnader. Ett aktiebolag måste ha ett eget kapital som är minst lika stort som det registrerade aktiekapitalet. Det behövs inte i den ekonomiska föreningen.
En ekonomisk förening måste ha minst tre medlemmar, aktiebolaget kan ha en ensam ägare.
En ekonomisk förening är öppen och kan i princip inte vägra någon som uppfyller stadgarnas krav att bli medlem. I de flesta föreningar gäller principen en medlem – en röst. Nya medlemmar har lika mycket att säga till om som gamla medlemmar.
Medlemmarna i en ekonomisk förening är inte personligt ansvariga för föreningens förpliktelser. Den ekonomiska risken är i princip begränsad till medlemsinsatsen.
Enkelt bolag
Ett enkelt bolag är inte någon företagsform utan en samarbetsform som kan användas när flera företag samarbetar kring ett projekt. Så kallade konsortier är normalt enkla bolag.
Det enkla bolaget är inte någon juridisk person, vilket innebär att varje företag ansvarar för sina skulder och äger sina tillgångar. För ingångna avtal ansvarar vanligtvis endast de bolagsmän som ingått avtalet.
