I den här artikeln läser du om företagets viktigaste budgetar – resultatbudget, likviditetsbudget och balansbudget.
En budget är faktiskt inte så märkvärdig. Den är egentligen bara ett mer eller mindre kvalificerat antagande om hur det kommer att gå för företaget i framtiden. Ofta är planeringshorisonten ett år framåt.
Ändå vill vi påstå att den löpande redovisningens värde som styrinstrument kräver att du jobbar med budget. Rapporterna hänger annars i luften om du inte har något att jämföra med.
En del företag lägger in förra årets siffror som jämförelse, och det är bättre än ingenting alls, men kan ändå inte mäta sig med en genomtänkt budget.
Resultatbudgeten
Resultatbudgeten är enklast att göra. Den visar periodens resultat på olika nivåer och hur resultatet blir som det blir. I företag med säsongsvariationer är det extra viktigt att du gör resultatbudgeten månad för månad och inte tar en årsbudget och delar i tolv lika stora delar.
Exempel
Ayla tar fram rapporter varje månad och tittar i första hand på resultatet. I januari var förlusten 30 000 kr, i februari var förlusten 40 000 kr och i mars gick företaget med 60 000 kr i förlust. Ayla blir mer och mer skärrad och först i augusti blev det plussiffror i resultaträkningen. När året är slut visar det sig att årsvinsten är riktigt hyfsad.
Nästa år gör Ayla en enkel resultatbudget. Den visar på en förlust på 45 000 kr per månad under de första fyra månaderna och därefter en vinst på 60 000 kr per månad under resten av året. Årsvinsten enligt budgeten blir 300 000 kr.
I slutet av april tittar Ayla på resultatrapporten och ser att den sammanlagda förlusten hittills under året är 100 000 kr. I stället för att bli skärrad blir hon väldigt uppmuntrad. Budgeten visade ju att förlusten skulle vara 180 000 kr.
Likviditetsbudgeten
En likviditetsbudget visar hur mycket kontanter och bankmedel som finns i företaget om en vecka, en månad eller vid någon annan tidpunkt framåt i tiden.
Likviditetsbudgeten är svårare att göra än resultatbudgeten. De flesta bokföringsprogram har bra rutiner för att göra resultatbudget, men det är bara ett fåtal som har rutiner för likviditetsbudget (kallas ibland cash-flowprognos). I många företag är likviditetsbudgeten viktigare än resultatbudgeten, åtminstone på kort sikt.
Exempel
Lisa har en städfirma. I flera månader har företaget gått väldigt bra, och i slutet av september är företagskontot välfyllt. Så hon slår till och köper en dyr skylift för fönsterputsning och betalar den kontant.
Den 12/10 kommer ”chocken”. Då ska hon ut med momsen för september och det visar sig att pengarna inte räcker på grund av skylift-köpet.
Med en likviditetsbudget hade denna situation aldrig uppstått.
Tekniken för att göra budget
Tekniken är egentligen ganska enkel. Du startar med hur mycket pengar som finns på företagets likvida konton just nu. Sedan lägger du till de pengar som kommer in på kontona under en månad framåt och drar ifrån de pengar som går ut från kontona under samma månad. Då får du fram hur mycket pengar som finns kvar om en månad.
Rutinen upprepas månad för månad ett år framåt. Blir saldot under noll för en viss tidpunkt måste du redan i förväg se till att skaffa en kredit som överbryggar likviditetssvackan. Banken blir imponerad om du kommer in och ber att få höja krediten inför en svacka ett halvår längre fram.
Penningströmmarna i likviditetsbudgeten är inte samma sak som intäkterna och kostnaderna i företaget. Här är några exempel på olikheter:
- När företaget köper en maskin kontant påverkar hela priset likviditeten medan kostnaden för året bara blir kanske 20% av utgiften (dvs avskrivningen).
- När företaget lånar pengar är detta ingen intäkt men däremot en inbetalning som påverkar likviditeten positivt. På motsvarande sätt är det med amorteringar på lån. De påverkar likviditeten negativt men är ingen kostnad.
- Momsen påverkar likviditeten men inte alls resultatet.
- En försäljning påverkar resultatet redan när fakturan skickas, men likviditeten påverkas inte förrän företaget får betalt.
I vår bok BUDGET kan du läsa mer om budgetarbetet »
Faktorer som påverkar likviditetsbudgeten
Här är en tabell som visar hur olika åtgärder i företaget påverkar likviditeten.
Likviditeten förbättras | Likviditeten försämras |
Vinster | Förluster |
Försäljning av inventarier | Köp av inventarier |
Lagerminskning | Lagerökning |
Ökning av långfristiga lån | Amortering av långfristiga lån |
Egen insättning (enskild firma och HB) | Eget uttag (enskild firma och HB) |
Nyemission och aktieägartillskott (AB) | Utdelning (AB) |
Balansbudgeten
Bokföringen med debet och kredit går matematiskt alltid jämnt ut. Summan av debetposterna ska alltid vara lika med summan av kreditposterna. Detta kan du utnyttja när du kopplar ihop den ingående balansen, resultatet, likviditetsförändringarna och den utgående balansen.
Sedan du har gjort en resultatbudget och en likviditetsbudget för året, kan du med ledning av dessa ställa upp en (budgeterad) balansräkning. Värdet av en sådan balansräkning ligger framför allt i att du kan ta fram budgeterade nyckeltal. Detta är viktigt i företag som styrs genom nyckeltal.
Balansbudgeten är dock inte alls lika viktig att ta fram som likviditets- och resultatbudgeten.
Finansieringsanalys
För att få en ännu bättre bild av företagets framtida utveckling kan du göra en finansieringsanalys (kallas även kassaflödesanalys) när du ändå håller på med den finansiella budgeten.
En finansieringsanalys visar hur företaget genererar pengar internt och externt och hur pengarna går åt.
Här kan du läsa mer om finanseringsanalys.