Vid dödsfall övergår den avlidnes tillgångar till arvtagarna genom den legala arvsordningen eller genom testamente. Vilka som ärver bestäms i den bouppteckning som ska lämnas till Skatteverket.

Vill du ha en djupare genomgång av arvsregler och annan juridik kring arv och testamenten rekommenderar vi våra familjejuridiska böcker, främst BOUPPTECKNING OCH ARVSKIFTE samt TESTAMENTSHANDBOKEN.

Arvsreglerna

När en person avlider övergår hans eller hennes kvarlåtenskap (tillgångar minus skulder) till de legala arvingarna och/eller testamentstagarna. Det finns utförliga regler i ärvdabalken om hur kvarlåtenskapen ska fördelas efter den avlidne beroende på vilka släktingar denne hade och om det finns ett upprättat testamente.

Finns det inga arvingar eller testamentstagare går kvarlåtenskapen till Allmänna arvsfonden.

Ärvdabalken 2 kap

Arvsklasserna

De närmaste släktingarna till den avlidne delas in i tre arvsklasser. Dessa är:

  1. Den avlidnes bröstarvingar, dvs barn och i andra hand deras avkomlingar. Till barn räknas barn både inom och utom äkten­skapet liksom adoptivbarn. Det betyder att alla barn har lika arvsrätt. Om ett barn har avlidit träder hans eller hennes avkomlingar in som arvtagare och delar på förälderns lott.
  2. Finns det inga bröstarvingar, ärver i tur och ordning den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn.
  3. Saknas även arvingar i klass 2, ärver den avlidnes far- och morföräldrar och i andra hand deras barn (dvs fastrar, farbröder, mostrar och morbröder).

Här upphör den legala arvsordningen, dvs kusiner m fl ärver inte.

Det är viktigt att observera att så länge det finns någon arvinge i första arvsklassen, är arvingarna i de följande arvsklasserna uteslutna från arv. Finns det ingen arvinge i första arvsklassen ärver arvingarna i andra arvsklassen hela kvarlåtenskapen. Om det saknas arvingar även i andra arvsklassen, går allt till arvingarna i den tredje arvsklassen.

Finns det inga arvingar alls och det inte heller finns någon testamentstagare, går kvarlåtenskapen till allmänna arvsfonden.

Observera att när det inte finns några bröstarvingar och kvarlåtenskapen går vidare till den andra arvsklassen, får den avlidnes föräldrar hälften var av kvarlåtenskapen. Om endast en förälder lever får denne halva kvarlåtenskapen och resterande fördelas mellan den avlidnes syskon och/eller syskonbarn (om även den avlidnes syskon har avlidit).

Ärvdabalken 2 kap 1–4 §§ och 5 kap 1 §

Arvsavstående eller arvsavsägelse

Om någon avstår från sitt arv går arvet vidare till den avståendes arvingar och om någon avsäger sig sitt arv blir det som att denne inte ingått i den arvsberättigade kretsen.

Förskott på arv

I vissa fall frångår man principen att kvarlåtenskapen delas lika mellan arvingarna efter vilken gren de tillhör.

Om en bröstarvinge har fått en gåva, är huvudregeln att gåvan ska ses som ett förskott på arv. Den som fått gåvan ska då få mindre när arvet ska fördelas. Om någon annan arvinge än en bröst­arvinge, t ex ett syskonbarn, har fått en gåva, ska den gåvan ses som förskott på arv bara om arvlåtaren har velat det (t ex genom att skriva det i ett gåvobrev).

Efterlevande makes arvsrätt

Om den avlidne var gift och det i äktenskapet fanns egendom som är giftorättsgods ska man först göra en bodelning. Båda makarnas nettogiftorättsgods läggs samman och delas vid bodelningen upp i den efterlevandes giftorättsandel och den avlidnes kvarlåtenskap. Om den avlidne maken hade enskild egendom läggs den till kvarlåt­enskapen.

Om det inte finns något testamente som säger något annat har den efterlevande maken arvsrätt till sin avlidne makes hela kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, alltså före de personer som har arvsrätt enligt klass I och II (bröstarvingar osv). Se dock avsnittet om särkullbarn längre fram.
Med fri förfoganderätt menas att den efterlevande maken får göra i stort sett vad denne vill med egendomen. Den enda inskränkningen är att han eller hon inte kan testamentera bort den andel av kvarlåtenskapen som kommer från maken.

Men finns det inga arvingar i klass I och II tillfaller kvarlåten­skapen den efterlevande maken med full äganderätt och då kan denne fritt föreskriva om den ärvda egendomen i sitt testamente.

Ärvdabalken 3 kap

Efterlevande sambo

Sambor saknar arvsrätt enligt den legala arvsordningen. Därför krävs testamente om sambor vill ha ett hyfsat efterlevandeskydd. Ett riktigt bra efterlevandeskydd får man först efter att man gift sig.
Det finns dock en bodelningsregel som ger ett visst skydd för den efter­levande sambon. Om sambon i och med dödsfallet begär bodelning av den gemensamma bostaden och bohaget gäller en två-prisbasbeloppsregel (lilla prisbasbeloppsregeln). Denna regel innebär att en efterlevande sambo har rätt att vid bodelningen få ut tillgångar motsvarande två prisbasbelopp (om det finns så mycket tillgångar). För år 2025 motsvarar två prisbasbelopp ca 117 000 kr.

Sambolagen 18 §

Efterarv

För personer i klass I och II gäller att arvsrätten skjuts framåt i tiden till dess att den efterlevande maken avlider. Gemensamma barn måste alltså vänta tills båda föräldrarna är döda innan de får ut sitt arv efter den först avlidne föräldern. Detta kallas efterarv eller sekundosuccession.

Särkullbarn

Den efterlevande makens arvsrätt omfattar inte särkullbarnens del av arvet. Med särkullbarn menas barn som inte är makarnas gemensamma.

Ett särkullbarn har rätt att få ut sitt arv när dennes förälder avlider, även om detta råkar vara det första dödsfallet. Den efterlevande maken sitter alltså inte helt i orubbat bo om den avlidne maken hade barn sedan tidigare. Särkullbarnet kan dock välja att vänta med att ta ut sitt arv till dess att den efterlevande maken avlider. I ett testamente kan man också bestämma att särkullbarnet ska få ut sitt arv först när den efterlevande maken avlider. Särkullbarnet har dock, trots testamentet, alltid rätt att få ut sin laglott (se nedan).

Exempel:

Makarna Marie och Jens har två gemensamma barn, Isabella och Matilda. Marie har därtill sonen Kurt. Makarnas gemensamma nettogiftorättsgods uppgår till 600 000 kr när Marie avlider. Hälften, dvs 300 000 kr, räknas som Maries kvarlåtenskap.

Kurt får en tredjedel av kvarlåtenskapen efter sin avlidna mor, dvs 100 000 kr. Jens får dels 300 000 kr genom bodelningen med full äganderätt och dels 200 000 kr i arv med fri förfoganderätt, det vill säga totalt 500 000 kr. Jens innehar således två femtedelar av sin egendom med fri förfoganderätt. De gemensamma barnen får vänta på sitt arv tills Jens dör.

När Jens sedan avlider efterlämnar han 1 000 000 kr. Efterarvet från Marie beräknas till två femtedelar av 1 000 000 kr, dvs 400 000 kr. Denna summa fördelas lika mellan Isabella och Matilda. Arvet efter Jens är tre femtedelar av 1 000 000 kr, dvs 600 000 kr, vilket också fördelas lika mellan Isabella och Matilda. Maries son Kurt, får denna gång ingenting eftersom han fick ut sitt arv redan när Marie avled.