{"id":51167,"date":"2025-09-15T14:51:41","date_gmt":"2025-09-15T12:51:41","guid":{"rendered":"https:\/\/bjornlunden.com\/?post_type=blogs&p=51167"},"modified":"2026-06-04T11:49:17","modified_gmt":"2026-06-04T09:49:17","slug":"jamkning-av-bodelning","status":"publish","type":"blogs","link":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/bjornkoll\/blogg\/jamkning-av-bodelning\/","title":{"rendered":"J\u00e4mkning av bodelning"},"content":{"rendered":"\n

Om det med h\u00e4nsyn till makarnas ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden och omst\u00e4ndigheterna i \u00f6vrigt \u00e4r orimligt att en make \u00adtvingas l\u00e4mna ifr\u00e5n sig egendom till den andre maken, ska bodelningen j\u00e4mkas s\u00e5 att den maken f\u00e5r beh\u00e5lla mer av sitt giftor\u00e4ttsgods. Detta kallas skevdelning.\u00a0<\/strong>\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Exempel:
<\/span>Ett par tar ut skilsm\u00e4ssa redan ett \u00e5r efter br\u00f6llopet. De har inte varit \u00adsambor innan \u00e4ktenskapet. En j\u00e4mkning enligt schablonen medf\u00f6r att en femtedel av vardera makens giftor\u00e4ttsgods ska delas. <\/span><\/p>\n\n\n\n

Detta kan dock justeras upp eller ned om resultatet \u00e4r osk\u00e4ligt f\u00f6r ena maken. J\u00e4mkningen kan dock maximalt justeras upp\u00e5t s\u00e5 att makarna ska dela lika p\u00e5 allt nettogiftor\u00e4ttsgods. Om den fattigare maken ska ha mera \u00e4n s\u00e5 efter skilsm\u00e4ssan m\u00e5ste hon kr\u00e4va underh\u00e5ll av den rikare maken.<\/p>\n\n\n\n

Make avlider i kort \u00e4ktenskap<\/h5>\n\n\n\n

Reglerna om j\u00e4mkning vid kortvariga \u00e4ktenskap g\u00e4ller inte d\u00e5 bodel\u00adningen g\u00f6rs med anledning av ena makens d\u00f6d. En efterlevande make i ett kortvarigt \u00e4ktenskap kan allts\u00e5 kr\u00e4va h\u00e4lftendelning enligt huvudregeln \u00e4ven om detta p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt skulle kunna anses vara orimligt mot den avlidne makens arvtagare. Den efter\u00adlevande maken har ocks\u00e5 en exklusiv r\u00e4tt att v\u00e4lja om vardera maken ska beh\u00e5lla sitt giftor\u00e4ttsgods.<\/p>\n\n\n\n

Om ena maken avlider efter det att ans\u00f6kan om skilsm\u00e4ssa har l\u00e4mnats in ska dock bodelningen g\u00f6ras som om maken levt, med m\u00f6jlighet till j\u00e4mkning.
<\/p>\n\n\n\n

Ena maken i konkurs<\/h5>\n\n\n\n

D\u00e5 en make \u00e4r f\u00f6rsatt i konkurs kan bodelningen j\u00e4mkas s\u00e5 att varje make beh\u00e5ller sitt giftor\u00e4ttsgods. Den skuldfria maken kan allts\u00e5 inte tvingas att genom bodelningen l\u00e4mna ifr\u00e5n sig egendom som g\u00e5r direkt till den andra makens borgen\u00e4rer.<\/p>\n\n\n\n

Endast stora skulder<\/h5>\n\n\n\n

En make har inte n\u00e5gon absolut r\u00e4tt att kr\u00e4va att varje make ska beh\u00e5lla sitt giftor\u00e4ttsgods n\u00e4r den andra maken endast har stora skulder utan att vara f\u00f6rsatt i konkurs. D\u00e4remot h\u00e5lls det \u00f6ppet f\u00f6r att en j\u00e4mkning b\u00f6r kunna g\u00f6ras om det finns andra s\u00e4rskilda sk\u00e4l f\u00f6r att inte dela egendomen.<\/p>\n\n\n\n

I de flesta fall b\u00f6r det vara ett s\u00e4rskilt sk\u00e4l f\u00f6r j\u00e4mkning om den ena maken har s\u00e5 stora skulder att i princip alla tillg\u00e5ngar g\u00e5r \u00e5t till skuldt\u00e4ckning. \u00c5tminstone g\u00e4ller detta n\u00e4r man kan f\u00f6rutse att maken inom kort kommer att f\u00f6rs\u00e4ttas i konkurs. Det \u00e4r upp till domstolen att avg\u00f6ra i varje enskilt fall om en makes skulder inneb\u00e4r tillr\u00e4ckligt starka sk\u00e4l f\u00f6r att bodelningen ska kunna j\u00e4mkas.<\/p>\n\n\n\n

En faktor som kan v\u00e4gas in i bed\u00f6mningen \u00e4r vilka slags skulder det r\u00f6r sig om. Det finns t ex mindre anledning att medge en j\u00e4mkning om den skuldfria makan har haft nytta av det som \u00e4r upphovet till skulderna.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ktenskapsbalken 12 kap 1 \u00a7<\/em>
Prop 1986\/87:1 sid 188<\/em><\/p>\n\n\n\n

Avsteg fr\u00e5n giftor\u00e4ttstrappan<\/h5>\n\n\n\n

Giftor\u00e4ttstrappan \u00e4r endast ett riktm\u00e4rke f\u00f6r hur en j\u00e4mkning vid kortvariga \u00e4ktenskap kan g\u00f6ras. Det kan finnas omst\u00e4ndigheter som g\u00f6r att n\u00e5gon j\u00e4mkning inte alls \u00e4r rimlig, eller att delningen ska j\u00e4mkas mera \u00e4n vad giftor\u00e4ttstrappan g\u00f6r. Det g\u00e4ller t ex om den ena maken var f\u00f6rm\u00f6gen n\u00e4r makarna gifte sig.<\/p>\n\n\n\n

Gemensam bostad och bohag delas lika<\/h5>\n\n\n\n

Det finns ett viktigt undantag fr\u00e5n regeln om att bodelning efter \u00adkortare \u00e4ktenskap endast ska omfatta en del av en makes giftor\u00e4ttsgods. Det \u00e4r n\u00e4r ena makens giftor\u00e4ttsgods huvudsakligen eller till stor del utg\u00f6rs av en bostad eller bohag som har f\u00f6rv\u00e4rvats f\u00f6r att anv\u00e4ndas av makarna gemensamt. I s\u00e5dana fall ska j\u00e4mkningen enligt schablonen inte g\u00e4lla bostaden och bohaget utan endast \u00f6vrig egendom som \u00e4r \u00adgiftor\u00e4ttsgods.<\/p>\n\n\n\n

Prop 1986\/87:1 sid 187<\/em><\/p>\n\n\n\n

Arv och g\u00e5va kan s\u00e4rbehandlas<\/p>\n\n\n\n

Om v\u00e4rdet av den ena makens giftor\u00e4ttsgods i betydande omfattning beror p\u00e5 att han f\u00e5tt ett arv eller en g\u00e5va, kan det vara ett sk\u00e4l i sig f\u00f6r att bodelningen b\u00f6r j\u00e4mkas.<\/p>\n\n\n\n

Giftor\u00e4ttstrappan ska inte anv\u00e4ndas f\u00f6r att j\u00e4mka bodelningen efter ett kort \u00e4ktenskap om resultatet \u00e4nd\u00e5 blir rimligt genom att h\u00e5lla ett arv eller en g\u00e5va utanf\u00f6r bodelningen.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att hela arvet eller g\u00e5van ska kunna h\u00e5llas utanf\u00f6r bodelningen kr\u00e4vs normalt att maken har f\u00e5tt egendomen inom en relativt kort tid innan skilsm\u00e4ssoans\u00f6kan l\u00e4mnades in.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte meningen att ett arv automatiskt ska h\u00e5llas utanf\u00f6r bodelningen helt eller delvis n\u00e4r makarna skiljs. Om maken fick arvet eller g\u00e5van tidigt i \u00e4ktenskapet, talar det f\u00f6r att \u00e5tminstone en viss del av det ska ing\u00e5 i bodelningen. D\u00e5 en givare eller testator ville gynna b\u00e5da makarna ska t ex hela v\u00e4rdet av egendomen ing\u00e5 i bodelningen. Det kan ocks\u00e5 finnas anledning att l\u00e5ta hela eller en del av arvet ing\u00e5 i bodelningen om den andra maken annars skulle st\u00e5 helt eller n\u00e4stan helt utan egendom efter skilsm\u00e4ssan.<\/p>\n\n\n\n

\n

Kort \u00e4ktenskap och arv gav r\u00e4tt till j\u00e4mkning<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Marie och Lars flyttade ihop 1986 och gifte sig 1988. Marie fick en villa i arv n\u00e4r hennes pappa avled 1987. Marie fick allts\u00e5 arvet efter pappan en kort tid efter det att paret blivit sambor, men innan de hunnit gifta sig. De flyttade in i villan 1988. Tv\u00e5 och ett halvt \u00e5r senare l\u00e4mnade paret in skilsm\u00e4ssoans\u00f6kan (1991). Marie beg\u00e4rde att bodelningen skulle j\u00e4mkas.<\/p>\n\n\n\n

HD kom genom en helhetsbed\u00f6mning fram till att bodelningen skulle \u00adj\u00e4mkas s\u00e5 att h\u00e4lften av Maries nettogiftor\u00e4ttsgods skulle h\u00e5llas utanf\u00f6r delningen. D\u00e4rmed fick hon tre fj\u00e4rdedelar av boets nettobeh\u00e5llning.<\/p>\n\n\n\n

HD:s sk\u00e4l f\u00f6r j\u00e4mkningen var att \u00e4ktenskapet hade varit kortvarigt och att det huvudsakligen var den egendom som Marie f\u00e5tt i arv som ingick i bodelningen. Det faktum att Marie \u00e4rvt egendomen hade st\u00f6rst betydelse.
(NJA 1998 s 467)<\/em>
<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Inte ren matematik<\/h5>\n\n\n\n

Enbart det faktum att makarna varit gifta endast en kortare tid inneb\u00e4r inte att bodelningen automatiskt ska j\u00e4mkas. Enligt \u00e4ktenskapsbalken f\u00f6ruts\u00e4tts dessutom att det skulle vara osk\u00e4ligt f\u00f6r ena maken att tvingas avst\u00e5 fr\u00e5n egendom vid bodelningen. <\/p>\n\n\n\n

Detta inneb\u00e4r att j\u00e4mkningen inte ska vara en rent matematiskt ber\u00e4kning, utan avsteg fr\u00e5n schablonen kan g\u00f6ras av olika sk\u00e4l. \u00adTanken \u00e4r t ex inte att domstolen ska j\u00e4mka bodelningar efter korta \u00e4ktenskap f\u00f6r att h\u00e5lla mindre belopp utanf\u00f6r delningen. Det inneb\u00e4r att en make som bara har n\u00e5got mer giftor\u00e4ttsgods \u00e4n sin make inte kan vara s\u00e4ker p\u00e5 att giftor\u00e4ttstrappan kommer att till\u00e4mpas \u00e4ven om \u00e4ktenskapet varit kortvarigt.<\/span><\/p>\n\n\n\n

Exempel:<\/span>
Mannen \u00e4ger tillg\u00e5ngar v\u00e4rda 600 000 kr. Han har skulder p\u00e5 200 000 kr. Kvinnan \u00e4r skuldfri och har tillg\u00e5ngar v\u00e4rda 100 000 kr. Vid bodelningen har de varit gifta i tv\u00e5 \u00e5r.<\/span><\/p>\n\n\n\n

Mannen f\u00e5r f\u00f6rst r\u00e4kna av sina skulder fr\u00e5n sitt giftor\u00e4ttsgods. Nettot av hans giftor\u00e4ttsgods blir d\u00e5 400 000 kr. Kvinnans netto \u00e4r det fulla v\u00e4rdet av hennes tillg\u00e5ngar eftersom hon var skuldfri, 100 000 kr.<\/p>\n\n\n\n

Vid en bodelning enligt huvudregeln ska makan f\u00e5 150 000 kr. Hon har d\u00e5 (tillsammans med de saker hon sj\u00e4lv \u00e4gde) tillg\u00e5ngar motsvarande halva nettogiftor\u00e4ttsgodset, dvs 250 000 kr.
Mannen kan dock beg\u00e4ra att bodelningen ska j\u00e4mkas f\u00f6r att \u00e4ktenskapet varit kortvarigt. Eftersom de endast varit gifta i tv\u00e5 \u00e5r kan schablonen f\u00f6r j\u00e4mkning av korta \u00e4ktenskap anv\u00e4ndas. D\u00e5 ska vardera make endast bidra med 2 x 20% = 40% av sitt netto. Det inneb\u00e4r att kvinnan l\u00e4gger 40% x 100 000 kr = 40 000 kr till bodelningen, mannen l\u00e4gger 40% x 400 000 kr = 160 000 kr. \u00c5ter\u00adst\u00e5ende tillg\u00e5ngar h\u00e5lls helt utanf\u00f6r bodelningen. \u00adMannen och kvinnan delar d\u00e5 lika p\u00e5 160 000 + 40 000 = 200 000 kr. J\u00e4mkningen inneb\u00e4r att mannen endast ska ge sin make 60 000 kr i st\u00e4llet f\u00f6r 150 000 kr.<\/p>\n\n\n\n

Exempel:<\/span>
Per och Monica har varit sambor i 5 m\u00e5nader och gifta i 10 m\u00e5nader n\u00e4r de l\u00e4mnar in skilsm\u00e4ssoans\u00f6kan till tingsr\u00e4tten. De har kommit \u00f6verens om i ett f\u00f6ravtal att j\u00e4mkningen ska r\u00e4knas p\u00e5 hela \u00e5r. Eftersom 15 m\u00e5nader \u00adendast \u00e4r ett helt \u00e5r, ska 20% (1\/5) av vardera makens netto\u00adgiftor\u00e4ttsgods delas lika vid bodelningen.<\/span><\/p>\n\n\n\n

Om det inte hade funnits n\u00e5got f\u00f6ravtal, skulle delningen ha g\u00e4llt 15\/60 m\u00e5nader = 25% av giftor\u00e4ttsgodset.<\/p>\n\n\n\n

Detta g\u00e4ller dock endast n\u00e4r domstolen bed\u00f6mer om \u00e4ktenskapets l\u00e4ngd \u00e4r ett sk\u00e4l f\u00f6r att j\u00e4mka bodelningen. I andra sammanhang r\u00e4knas paret som gifta fr\u00e5n vigseln till dess skilsm\u00e4ssodomen vinner laga kraft. Det inneb\u00e4r t ex att de s\u00e4rskilda bevisreglerna om makar i utm\u00e4tningsbalken g\u00e4ller om en borgen\u00e4r skulle beg\u00e4ra utm\u00e4tning f\u00f6r en skuld mot en av makarna under bet\u00e4nketiden. <\/p>\n\n\n\n

Giftor\u00e4ttstrappan<\/h5>\n\n\n\n

En bodelning efter ett kortvarigt \u00e4ktenskap kan j\u00e4mkas med hj\u00e4lp av en schablon som kallas giftor\u00e4ttstrappan. Regeln inneb\u00e4r att \u00adr\u00e4tten till likadelning av egendomen v\u00e4xer successivt i takt med den tid som \u00e4ktenskapet har varat. Makarnas giftor\u00e4tt i varandras egendom anses g\u00e4lla fullt ut f\u00f6rst efter fem \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Om \u00e4ktenskapet endast har varat i t ex tre \u00e5r j\u00e4mkas bodelningen enligt giftor\u00e4ttstrappan s\u00e5 att endast 60% (3\/5) av v\u00e4rdet av respektive makes giftor\u00e4ttsgods ska ing\u00e5 i bodelningen.<\/p>\n\n\n\n

Huvudregeln vid bodelning \u00e4r att makarna ska ha h\u00e4lften av giftor\u00e4tts\u00adgodset efter avdrag f\u00f6r skulder. Egendom som h\u00e5lls utanf\u00f6r bodelningen (enskild egendom, egendom av s\u00e4rskilt slag mm) och skulder som h\u00f6r till s\u00e5dan egendom p\u00e5verkar inte resultatet av bodelningen. Om bodelningen med h\u00e4nsyn till makarnas ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden och omst\u00e4ndigheterna i \u00f6vrigt \u00e4r orimligt kan den j\u00e4mkas. Detta kallas skevdelning.
<\/p>\n\n\n\n

\nEndast beh\u00e5lla mera<\/h5>\n\n\n\n

\nEn j\u00e4mkning av bodelningen inneb\u00e4r inte att den make som har minst giftor\u00e4ttsgods kan kr\u00e4va att f\u00e5 mer av den andre maken. Regeln inneb\u00e4r endast att vardera maken kan kr\u00e4va att f\u00e5 h\u00e5lla allt (eller en del av) sitt eget giftor\u00e4ttsgods utanf\u00f6r bodelningen.<\/p>\n\n\n\n

\nOm bodelningen \u00e4r orimlig f\u00f6r att en make f\u00e5r f\u00f6r lite egendom av den andre m\u00e5ste detta l\u00f6sas genom j\u00e4mkning av ett \u00e4ktenskaps\u00adf\u00f6rord mellan makarna, eller genom eng\u00e5ngsunderh\u00e5ll.
J\u00e4mkning av \u00e4ktenskapsf\u00f6rord<\/p>\n\n\n\n

\nD\u00e5 ett \u00e4ktenskapsf\u00f6rord \u00e4r or\u00e4ttvist inneb\u00e4r en j\u00e4mkning av detta att domstolen kan bortse fr\u00e5n ett f\u00f6rordnande om att viss egendom ska vara ena makens enskilda. Eftersom egendomen d\u00e5 blir giftor\u00e4ttsgods kommer bodelningen att omfatta tillg\u00e5ngar till ett st\u00f6rre v\u00e4rde. Detta \u00e4r en viktig skillnad j\u00e4mf\u00f6rt med n\u00e4r en make beg\u00e4r skevdelning.<\/p>\n\n\n\n

\nProp 1986\/87:1 sid 187<\/em><\/p>\n\n\n\n

\nEfterlevande make<\/h5>\n\n\n\n

\nDen efterlevande maken kan \u2013 utan att beh\u00f6va ange n\u00e5gra sk\u00e4l \u2013 kr\u00e4va att n\u00e5gon delning inte ska g\u00f6ras vid den f\u00f6rst avlidne makens d\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

\nEgentligen \u00e4r detta inte n\u00e5gon j\u00e4mkning av bodelning, utan den efterlevande maken har r\u00e4tt att best\u00e4mma att n\u00e5gon bodelning \u00f6verhuvudtaget inte ska g\u00f6ras.<\/p>\n\n\n\n

\nEndast i undantagsfall<\/h5>\n\n\n\n

\nDet \u00e4r inte meningen att domstolarna ska g\u00e5 in och styra upp bodelningar s\u00e5 snart den ena maken f\u00e5r mer tillg\u00e5ngar \u00e4n den andre. Enligt f\u00f6rarbetena till \u00e4ktenskapsbalken ska j\u00e4mkning endast g\u00f6ras i undantagsfall. Det inneb\u00e4r att makarna inte kan lita p\u00e5 att en bodelning kommer att leda till ett r\u00e4ttvist resultat.<\/p>\n\n\n\n

\nVid korta \u00e4ktenskap kan en make \u00e5beropa en s\u00e4rskild j\u00e4mknings\u00adregel som kallas giftor\u00e4ttstrappan. Vid korta \u00e4ktenskap finns det st\u00f6rre m\u00f6jlighet f\u00f6r den rikare maken att f\u00e5 j\u00e4mkning. L\u00e4s mer om detta i avsnittet \u201dKorta \u00e4ktenskap\u201d i slutet av den h\u00e4r artikeln.<\/p>\n\n\n\n

\nKompletterande regler<\/h5>\n\n\n\n

\nF\u00f6rutom de rena j\u00e4mkningsreglerna finns det kompletterande regler som har skapats f\u00f6r att se till att bodelningen inte blir or\u00e4ttvis. \u00adSyftet med dessa regler \u00e4r allts\u00e5 att undvika att en bodelning ska beh\u00f6va j\u00e4mkas. N\u00e5gra exempel p\u00e5 s\u00e5dana regler \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

    \n
  • regeln om makes dolda sam\u00e4gander\u00e4tt<\/li>\n\n\n\n
  • kravet p\u00e5 samtycke till f\u00f6rs\u00e4ljning av bostad och bohag<\/li>\n\n\n\n
  • reglerna om r\u00e4tt till ers\u00e4ttning n\u00e4r en make gett bort egendom.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n

    \nDe flesta best\u00e4mmelser om j\u00e4mkning anv\u00e4nds endast i undantagsfall. En efterlevande make kan dock alltid kr\u00e4va att ett flertal av reglerna om j\u00e4mkning vid bodelningen ska till\u00e4mpas. Det \u00e4r ocks\u00e5 j\u00e4mf\u00f6relsevis l\u00e4tt f\u00f6r en make att kr\u00e4va att bodelningen j\u00e4mkas n\u00e4r makarna skiljt sig efter att ha varit gifta kort tid.<\/span>
    <\/p>\n\n\n\n

    \nKrav f\u00f6r j\u00e4mkning<\/h4>\n\n\n\n

    \nEnligt \u00e4ktenskapsbalken kan en bodelning enligt huvudregeln j\u00e4mkas. Efter j\u00e4mkningen ska tillg\u00e5ngarna f\u00f6rdelas p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt \u00e4n att makarna delar lika p\u00e5 nettot av allt giftor\u00e4ttsgods.
    F\u00f6r att en j\u00e4mkning ska kunna g\u00f6ras kr\u00e4vs dock att en likadelning enligt huvudregeln \u00e4r osk\u00e4lig med h\u00e4nsyn till<\/p>\n\n\n\n

      \n
    • \u00e4ktenskapets l\u00e4ngd<\/li>\n\n\n\n
    • makarnas ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden<\/li>\n\n\n\n
    • \u00f6vriga omst\u00e4ndigheter.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n

      \nBodelningen ska d\u00e5 j\u00e4mkas s\u00e5 att ena maken f\u00e5r beh\u00e5lla mer av sitt giftor\u00e4ttsgods.<\/span>
      <\/p>\n\n\n\n

      \n\u00c4ktenskapsbalken 12 kap 1<\/em><\/p>\n\n\n\n

      \n\u00c4ktenskapets l\u00e4ngd<\/h5>\n\n\n\n

      \n\u00c4ktenskapets l\u00e4ngd \u00e4r den viktigaste faktorn n\u00e4r domstolen tar st\u00e4llning till om en bodelning b\u00f6r j\u00e4mkas. Makarnas ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden och omst\u00e4ndigheterna i \u00f6vrigt kan dock ocks\u00e5 medf\u00f6ra att det \u00e4r osk\u00e4ligt att makarna ska dela lika p\u00e5 allt giftor\u00e4ttsgods.<\/p>\n\n\n\n

      \nD\u00e5 makarna har varit gifta i mer \u00e4n fem \u00e5r (inklusive en tidigare sambotid) antas deras ekonomi ha sammanfl\u00e4tats p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att en likadelning vid bodelningen normalt sett \u00e4r rimlig. Detta brukar kallas giftor\u00e4ttstrappan. L\u00e4r mer om detta i slutet av \u00adartikeln.<\/p>\n\n\n\n

      \n

      \nEtt par som flyttar ihop 2013 och gifter sig 2019 r\u00e4knas som om de varit gifta i 6 \u00e5r om de skiljer sig 2019. \u00c4ktenskapet anses d\u00e5 ha varit l\u00e5ng\u00advarigt och det \u00e4r rimligt att de ska dela lika p\u00e5 allt giftor\u00e4ttsgods.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

      \nDet g\u00e5r dock att f\u00e5 en bodelning j\u00e4mkad \u00e4ven om \u00e4ktenskapet varit l\u00e5ngvarigt.<\/p>\n\n\n\n

      \nMakarnas ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden<\/h5>\n\n\n\n

      \nEnligt f\u00f6rarbetena till \u00e4ktenskapsbalken ska uttrycket makarnas ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden omfatta m\u00e5nga olika faktorer. Bed\u00f6mningen ska g\u00f6ras med h\u00e4nsyn till den ekonomiska situationen och omst\u00e4ndigheterna i \u00f6vrigt vid tiden f\u00f6r bodelningen. Det inneb\u00e4r bland annat att man tar h\u00e4nsyn till vilka m\u00f6jligheter den fattigare maken har att f\u00f6rs\u00f6rja sig efter skilsm\u00e4ssan. Dessutom kan makarnas agerande under \u00e4ktenskapet och fram till bodelningen f\u00e5 betydelse.<\/p>\n\n\n\n

      \nVid bed\u00f6mningen av makarnas ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden tar man h\u00e4nsyn till<\/p>\n\n\n\n

        \n
      • tillg\u00e5ngarnas v\u00e4rde och karakt\u00e4r<\/li>\n\n\n\n
      • skuldernas belopp och karakt\u00e4r.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
        \nMakarnas tillg\u00e5ngar<\/h5>\n\n\n\n

        \n\u00c4garmaken beh\u00f6ver bara dela med sig av nettot av sitt giftor\u00e4ttsgods \u2013 \u00e4garmakens samlade skulder dras fr\u00e5n v\u00e4rdet av hans tillg\u00e5ngar innan det blir dags f\u00f6r delning. Den av makarna som har mest tillg\u00e5ngar beh\u00f6ver allts\u00e5 inte dela med sig av dessa om hans skulder \u00e4r lika med eller st\u00f6rre \u00e4n det sammanlagda v\u00e4rdet p\u00e5 tillg\u00e5ngarna.
        <\/p>\n\n\n\n

        \nD\u00e5 skulderna best\u00e5r av l\u00e5n som tecknats f\u00f6r att kunna k\u00f6pa egen\u00addomen \u00e4r det v\u00e4l rimligt att anv\u00e4nda huvudregeln. I andra fall kan det vara or\u00e4ttvist att skulderna ska f\u00e5 r\u00e4knas bort.
        En make beh\u00f6ver inte dela med sig av s\u00e5dant som \u00e4r hans enskilda egendom. Detta kan leda till orimliga resultat vid bodelningen. Bodelningen b\u00f6r t ex kunna j\u00e4mkas om det \u00e4r orimligt att den make som endast har giftor\u00e4ttsgods m\u00e5ste dela med sig av detta. Annars skulle den make som har det s\u00e4mst st\u00e4llt kunna tvingas l\u00e4mna ifr\u00e5n sig sin egendom till en rikare make som enbart har enskild egendom. Om en s\u00e5dan bodelning \u00e4r orimlig f\u00e5r dock avg\u00f6ras fr\u00e5n fall till fall.<\/p>\n\n\n\n

        \nI vissa fall kan sj\u00e4lva \u00e4ktenskapsf\u00f6rordet j\u00e4mkas. D\u00e5 finns det m\u00f6jlighet att enskild egendom f\u00f6rs \u00f6ver till andre maken.<\/p>\n\n\n\n

        \nMakarnas skulder<\/h5>\n\n\n\n

        \nVid bodelningen r\u00e4knar man ut v\u00e4rdet p\u00e5 vardera makens giftor\u00e4ttsgods. Fr\u00e5n detta v\u00e4rde ska makens skulder avr\u00e4knas. Resul\u00adtatet \u00e4r det v\u00e4rde som maken ska bidra med vid bodelningen. Skulderna har allts\u00e5 lika stor betydelse som tillg\u00e5ngarna f\u00f6r vad en make ska bidra med vid bodelningen.<\/p>\n\n\n\n

        \n

        \nB\u00e5de kvinnan och mannen har arbetat under \u00e4ktenskapet. Kvinnan har st\u00e5tt f\u00f6r familjens l\u00f6pande kostnader (el, mat och kl\u00e4der mm). Mannen har lagt sina pengar p\u00e5 familjens bil och amorteringar p\u00e5 villan mm. Vid skilsm\u00e4ssan visar det sig att mannen ensam \u00e4ger alla tillg\u00e5ngar av v\u00e4rde medan kvinnan st\u00e5r helt utan egendom. Hennes ink\u00f6p har konsumerats av familjen.<\/p>\n\n\n\n

        \nKvinnan har endast r\u00e4tt att f\u00e5 del av mannens tillg\u00e5ngar efter det att han f\u00e5tt t\u00e4ckning f\u00f6r sina skulder. Vid sidan av sitt ordinarie arbete har mannen drivit en enskild firma. F\u00f6retaget som fortfarande var i uppbyggnadsskede hade inte hunnit bli vinstgivande n\u00e4r paret tog ut skilsm\u00e4ssa. Mannen har ett l\u00e5n p\u00e5 250 000 kr f\u00f6r f\u00f6retaget.<\/p>\n\n\n\n

        \nEnligt huvudregeln har mannen r\u00e4tt att f\u00f6rst f\u00e5 t\u00e4ckning f\u00f6r sina skulder innan han m\u00e5ste dela med sig av sina tillg\u00e5ngar till kvinnan. Om kvinnan inte kr\u00e4ver att bodelningen ska j\u00e4mkas f\u00e5r mannen allts\u00e5 beh\u00e5lla tillg\u00e5ngar motsvarande l\u00e5net.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

        \nVissa skulder s\u00e4rbehandlas dock. Det \u00e4r skulder som \u00e4r kopplade till egendom som ska h\u00e5llas utanf\u00f6r bodelningen. Dessutom g\u00e4ller s\u00e4rskilda regler om en make \u00e4r s\u00e5 skuldsatt att han beg\u00e4rs i konkurs.<\/p>\n\n\n\n

        \nStudieskulder<\/h5>\n\n\n\n

        \nDen som studerar har m\u00f6jlighet att f\u00e5 l\u00e5n fr\u00e5n CSN under studie\u00adtiden. L\u00e5nen \u00e4r t\u00e4nkta att t\u00e4cka den studerandes hush\u00e5lls- och studiekostnader under studietiden. L\u00e5nen ska sedan \u00adbetalas tillbaka n\u00e4r studenten b\u00f6rjar arbeta. Villkoren f\u00f6r l\u00e5nen har \u00e4ndrats vid ett flertal tillf\u00e4llen, men f\u00f6r de allra flesta g\u00e4ller f\u00f6rm\u00e5nliga villkor som t ex att om skulden inte \u00e4r fullt \u00e5terbetalad vid en viss \u00e5lder, skrivs den av. Det \u00e4r allts\u00e5 m\u00f6jligt att l\u00e5net aldrig kommer att betalas tillbaka i sin helhet.<\/p>\n\n\n\n

        \nStudiemedelssystemet har beskrivits som ett s\u00e4tt att omf\u00f6rdela livs\u00adinkomsterna och att studiel\u00e5n egentligen \u00e4r ett f\u00f6rtida uttag av framtida inkomster av f\u00f6rv\u00e4rvsarbete. Dessutom ska l\u00e5nen inte betalas tillbaka med den egendom som finns vid bodelningstillf\u00e4llet, utan med framtida f\u00f6rv\u00e4rvsinkomster. Studiel\u00e5n brukar uppg\u00e5 till betydande belopp.<\/p>\n\n\n\n

        \nStudiel\u00e5n grund f\u00f6r j\u00e4mkning<\/h5>\n\n\n\n

        \nUtg\u00e5ngspunkten \u00e4r att studiel\u00e5n f\u00e5r r\u00e4knas av fr\u00e5n giftor\u00e4ttsgodset precis som vanliga skulder.
        Bodelningen ska dock j\u00e4mkas om det vid en helhetsbed\u00f6mning st\u00e5r klart att det inte vore rimligt att den skuldsatte maken f\u00e5r r\u00e4kna bort studieskulden fr\u00e5n v\u00e4rdet av sina tillg\u00e5ngar. Man ska exempelvis ta h\u00e4nsyn till villkoren f\u00f6r \u00e5terbetalning. En j\u00e4mkning ska dock endast f\u00f6rekomma i undantagsfall.<\/p>\n\n\n\n

        \nD\u00e5 den fattigare maken inte har n\u00e5gra studieskulder kan bodelningen j\u00e4mkas s\u00e5 att hon inte beh\u00f6ver dela med sig av sitt giftor\u00e4ttsgods. J\u00e4mkningen kan d\u00e4remot aldrig leda till att den skuldsatte maken tvingas dela med sig av sin egendom och beh\u00e5lla studie\u00adskulderna.<\/p>\n\n\n\n

        \nProp 1986\/87:1 sid 188\u2013189<\/em><\/p>\n\n\n\n

        \nOmst\u00e4ndigheterna i \u00f6vrigt<\/h5>\n\n\n\n

        \nEn bodelning kan ocks\u00e5 j\u00e4mkas om en delning enligt huvudregeln skulle vara orimlig med h\u00e4nsyn till omst\u00e4ndigheterna i \u00f6vrigt. Det inneb\u00e4r att domstolen ska g\u00f6ra en helhetsbed\u00f6mning av makarnas f\u00f6rh\u00e5llanden innan man beslutar att j\u00e4mka en bodelning. Vid bed\u00f6m\u00adningen f\u00e5r domstolen v\u00e4ga in s\u00e5dant som inte r\u00f6r strikt ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n\n\n\n

        \nDet kan t ex vara
        <\/p>\n\n\n\n

          \n
        • makarnas h\u00e4lsotillst\u00e5nd och eventuella funktionshinder, missbruk mm<\/li>\n\n\n\n
        • makarnas m\u00f6jligheter p\u00e5 arbetsmarknaden<\/li>\n\n\n\n
        • att n\u00e5gon av makarna har v\u00e5rdnaden om barn.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n

          \nVid helhetsbed\u00f6mningen ska domstolen inte bara titta p\u00e5 makarnas ekonomi vid tiden f\u00f6r bodelningen, utan ocks\u00e5 ta h\u00e4nsyn till vad som ligger bakom den ekonomiska situationen. H\u00e4r kan det allts\u00e5 spela in om en make varit illojal och sett till att g\u00f6ra sig av med sitt giftor\u00e4ttsgods, antingen genom att ge bort det eller att han anv\u00e4nt tillg\u00e5ngar som annars skulle ha delats vid bodelningen.<\/p>\n\n\n\n

          \nOtrohet ointressant<\/h5>\n\n\n\n

          \nDet spelar inte n\u00e5gon roll vem av makarna som har l\u00e4mnat in skilsm\u00e4ssoans\u00f6kan. Domstolen ska inte heller ta n\u00e5gon h\u00e4nsyn till varf\u00f6r makarna ska skiljas n\u00e4r man beslutar om det finns sk\u00e4l att j\u00e4mka en bodelning. D\u00e4rf\u00f6r saknar det betydelse om n\u00e5gon av makarna t ex har varit otrogen.<\/p>\n\n\n\n

          \nArv eller g\u00e5va f\u00f6re skilsm\u00e4ssan<\/h5>\n\n\n\n

          \nOm en make f\u00e5r ett arv eller en g\u00e5va alldeles i slutet av \u00e4ktenskapet kan detta vara ett sk\u00e4l f\u00f6r att j\u00e4mka bodelningen. Det kr\u00e4vs dock normalt att arvet eller g\u00e5van \u00e4r en stor del av en makes giftor\u00e4ttsgods. Man kan allts\u00e5 inte f\u00e5 bodelningen j\u00e4mkad med anledning av ett arv eller en g\u00e5va som inte har n\u00e5gon st\u00f6rre inverkan p\u00e5 det sammanlagda v\u00e4rdet av testaments- eller g\u00e5votagarens giftor\u00e4ttsgods.<\/p>\n\n\n\n

          \nSpeciella tillg\u00e5ngar<\/h5>\n\n\n\n

          \nVissa tillg\u00e5ngar kan det vara rimligt att alltid h\u00e5lla utanf\u00f6r en bodelning, t ex rehabiliteringsers\u00e4ttning och skadest\u00e5nd. Det kan ocks\u00e5 vara egendom som en make beh\u00f6ver f\u00f6r sin framtida f\u00f6rs\u00f6rjning, men det g\u00e4ller endast om den andra maken kan antas ha \u00adm\u00f6jlighet att f\u00f6rs\u00f6rja sig sj\u00e4lv trots att egendomen h\u00e5lls utanf\u00f6r bodelningen.<\/p>\n\n\n\n

          \nJ\u00e4mkningens omfattning<\/h5>\n\n\n\n

          \nJ\u00e4mkning vid bodelning efter l\u00e4ngre \u00e4ktenskap kan t ex motiveras av att den make med minst nettogiftor\u00e4ttsgods har v\u00e4rdefull egendom som \u00e4r enskild egendom. Det kan ocks\u00e5 vara att allt hans giftor\u00e4ttsgods h\u00e5lls utanf\u00f6r bodelningen f\u00f6r att han ska f\u00e5 t\u00e4ckning f\u00f6r stora skulder. J\u00e4mkningen g\u00f6rs d\u00e5 med utg\u00e5ngspunkt i att en likadelning av nettogiftor\u00e4ttsgodset \u00e4r huvudregeln, men att detta \u00e4r orimligt mot den make som har mest nettogiftor\u00e4ttsgods.<\/p>\n\n\n\n

          \nInte l\u00e4ngre osk\u00e4lig<\/h5>\n\n\n\n

          \nVid alla former av j\u00e4mkning, best\u00e4ms j\u00e4mkningens omfattning av vad som har motiverat j\u00e4mkningen. J\u00e4mkningen beh\u00f6ver inte leda till fullst\u00e4ndig r\u00e4ttvisa mellan makarna, eller att de efter skilsm\u00e4ssan n\u00f6dv\u00e4ndigtvis ska ha lika god ekonomi. M\u00e5let med j\u00e4mkningen \u00e4r endast att bodelningen inte ska vara or\u00e4ttvis. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r t ex inte s\u00e4kert att j\u00e4mkningen ska g\u00e5 s\u00e5 l\u00e5ngt att maken f\u00e5r beh\u00e5lla egendom motsvarande v\u00e4rdet av t ex den andre makens enskilda egendom.<\/p>\n\n\n\n

          \n

          \nEtt par tar ut skilsm\u00e4ssa efter 25 \u00e5r som gifta. Eftersom de endast har gifto\u00adr\u00e4ttsgods, ska de dela lika p\u00e5 allt efter t\u00e4ckning f\u00f6r skulder. Bodelningen kan dock j\u00e4mkas s\u00e5 att endast en del av giftor\u00e4ttsgodset ska delas om en likadelning vore osk\u00e4lig mot den make som har mest nettogiftor\u00e4ttsgods. Eftersom de varit gifta s\u00e5 l\u00e4nge kr\u00e4vs mycket starka sk\u00e4l f\u00f6r en j\u00e4mkning.<\/p>\n\n\n\n

          \nJusteringen ska g\u00f6ras s\u00e5 att bodelningen inte l\u00e4ngre \u00e4r osk\u00e4lig mot den make som m\u00e5ste avst\u00e5 fr\u00e5n egendom. J\u00e4mkningen kan maximalt g\u00f6ras s\u00e5 att den maken f\u00e5r beh\u00e5lla allt sitt giftor\u00e4ttsgods.<\/p>\n\n\n\n

          \nOm den fattigare maken ska ha mera \u00e4n s\u00e5 efter skilsm\u00e4ssan, m\u00e5ste denne kr\u00e4va underh\u00e5ll av den rikare maken.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

          \nEng\u00e5ngsunderh\u00e5ll<\/h5>\n\n\n\n

          \nDet normala \u00e4r att bodelningen j\u00e4mkas s\u00e5 att den rikare maken f\u00e5r beh\u00e5lla en del av sitt giftor\u00e4ttsgods. Han m\u00e5ste d\u00e5 dela med sig till den andra maken \u00e4ven efter j\u00e4mkningen. En j\u00e4mkning kan ocks\u00e5 g\u00e5 s\u00e5 l\u00e5ngt att var och en ska beh\u00e5lla allt sitt giftor\u00e4ttsgods.<\/p>\n\n\n\n

          \nIfall detta inte r\u00e4cker f\u00f6r att komma till ett rimligt resultat, kan domstolen d\u00f6ma en av makarna att betala ett eng\u00e5ngsunderh\u00e5ll till den andre. Det kan vara f\u00f6r att den maken systematiskt har sett till att minska sitt giftor\u00e4ttsgods och ist\u00e4llet \u00f6kat v\u00e4rdet av sin enskilda egendom.
          <\/p>\n\n\n\n

          \nKorta \u00e4ktenskap<\/h4>\n\n\n\n

          \nDet \u00e4r inte meningen att huvudregeln om likadelning av giftor\u00e4ttsgodset vid skilsm\u00e4ssa ska \u00f6ppna f\u00f6r fattiga personer att gifta sig med n\u00e5gon som \u00e4r f\u00f6rm\u00f6gen och d\u00e4refter skilja sig f\u00f6r att f\u00e5 ut pengar. \u00adD\u00e4rf\u00f6r finns relativt goda m\u00f6jligheter f\u00f6r den rikare maken att beg\u00e4ra j\u00e4mkning av skilsm\u00e4ssobodelningen efter ett kort \u00e4ktenskap.<\/p>\n\n\n\n

          \nJ\u00e4mkningen g\u00f6rs normalt med hj\u00e4lp av en schablon som kallas giftor\u00e4ttstrappan (se nedan).<\/p>\n\n\n\n

          \nUpp till fem \u00e5r<\/h5>\n\n\n\n

          \nMed korta \u00e4ktenskap menas \u00e4ktenskap som varat mindre \u00e4n fem \u00e5r. Trots att makarna juridiskt sett \u00e4r gifta efter skilsm\u00e4ssoans\u00f6kan l\u00e4mnats in, \u00f6ver bet\u00e4nketiden och fram till det att domen p\u00e5 \u00e4ktenskapsskillnad vinner laga kraft, r\u00e4knas \u00e4ktenskapets l\u00e4ngd.<\/p>\n\n\n\n

          \nSambotid fram till skilsm\u00e4ssoans\u00f6kan<\/h5>\n\n\n\n

          \nVid till\u00e4mpning av bodelningsreglerna r\u00e4knas makarna som gifta fram till skilsm\u00e4ssoans\u00f6kan. Om makarna har varit sambor innan \u00e4ktenskapet, r\u00e4knas \u00e4ven denna tid in vid best\u00e4mningen av \u00e4ktenskapets l\u00e4ngd. Om paret gift sig utan att vara sambor innan, r\u00e4knas \u00e4ktenskapets l\u00e4ngd fr\u00e5n det att de gifte sig.<\/p>\n\n\n\n

          \n

          <\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

          Exempel:
          <\/span>Marie och Niklas tr\u00e4ffades i januari 2016. De inledde ett f\u00f6rh\u00e5llande i maj och flyttade ihop i augusti samma \u00e5r. De gifte sig 15 februari 2018. Paret fick barn i december 2018. Skilsm\u00e4ssoans\u00f6kan l\u00e4mnades in till tingsr\u00e4tten 15 februari 2019. Bet\u00e4nketiden l\u00f6pte ut i september, och tingsr\u00e4ttens dom p\u00e5 \u00e4ktenskapsskillnad vann laga kraft i december 2019.<\/p>\n\n\n\n

          Enligt reglerna om j\u00e4mkning vid bodelning efter korta \u00e4ktenskap r\u00e4knas Marie och Niklas som gifta fr\u00e5n augusti 2016 och fram till 15 februari 2019, dvs i ca 2,5 \u00e5r. De var dock \u00e4kta makar fr\u00e5n 15 februari 2018 och fram till december 2019, dvs i n\u00e4stan tv\u00e5 \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

          <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

          Om det med h\u00e4nsyn till makarnas ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden och omst\u00e4ndigheterna i \u00f6vrigt \u00e4r orimligt att en make \u00adtvingas l\u00e4mna ifr\u00e5n sig egendom till den andre maken, ska bodelningen j\u00e4mkas s\u00e5 att den maken f\u00e5r beh\u00e5lla mer av sitt giftor\u00e4ttsgods. Detta kallas skevdelning.\u00a0\u00a0 Exempel:Ett par tar ut skilsm\u00e4ssa redan ett \u00e5r efter br\u00f6llopet. De har inte […]<\/p>\n","protected":false},"author":36,"featured_media":40560,"menu_order":0,"template":"","categories":[],"class_list":["post-51167","blogs","type-blogs","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/blogs\/51167","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/blogs"}],"about":[{"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/blogs"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/36"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/blogs\/51167\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":51169,"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/blogs\/51167\/revisions\/51169"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/40560"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=51167"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=51167"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}