{"id":11771,"date":"2026-05-18T13:08:00","date_gmt":"2026-05-18T11:08:00","guid":{"rendered":"https:\/\/bjornlunden.com\/kennisbank\/blogs\/terminer-skatt-och-deklaration\/"},"modified":"2026-06-12T13:42:13","modified_gmt":"2026-06-12T11:42:13","slug":"terminer-skatt-och-deklaration","status":"publish","type":"blogs","link":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/bjornkoll\/blogg\/terminer-skatt-och-deklaration\/","title":{"rendered":"Terminer \u2013 skatt och deklaration"},"content":{"rendered":"\n

P\u00e5 de finansiella marknaderna kan man handla med kontrakt som \u00e4r konstruerade f\u00f6r att hantera r\u00e4nte- och valutarisker, s k derivat. Till s\u00e5dana derivatkontrakt h\u00f6r fr\u00e4mst optioner, terminer och swappar.<\/p>\n\n\n\n

I den h\u00e4r artikeln behandlar vi i huvudsak terminer, men g\u00e5r ocks\u00e5 kort igenom swappar. Optioner behandlas ist\u00e4llet i artikeln Optioner \u2013 skatt och deklaration<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Allm\u00e4nt om terminer<\/h4>\n\n\n\n

Ett terminskontrakt, eller kort uttryckt en termin, \u00e4r ett avtal i vilket parterna f\u00f6rbundit sig att vid en viss framtida tidpunkt s\u00e4lja respektive k\u00f6pa en tillg\u00e5ng till ett f\u00f6rutbest\u00e4mt pris.<\/p>\n\n\n\n

Skyldighet f\u00f6r b\u00e5da parter<\/h5>\n\n\n\n

Ett terminskontrakt innefattar \u2013 till skillnad mot ett optionskontrakt \u2013 en skyldighet f\u00f6r b\u00e5de k\u00f6pare och s\u00e4ljare att fullg\u00f6ra sina \u00e5taganden enligt avtalet. N\u00e5gon betalning g\u00f6rs inte vid avtalets ing\u00e5ng, d\u00e4remot kr\u00e4vs som regel att b\u00e5da parterna st\u00e4ller n\u00e5gon s\u00e4kerhet. Storleken p\u00e5 s\u00e4kerheten beror p\u00e5 hur stora riskerna f\u00f6r prisf\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r, och i f\u00f6rl\u00e4ngningen av hur stor den potentiella f\u00f6rlustrisken \u00e4r p\u00e5 terminskontraktet.<\/p>\n\n\n\n

Derivatinstrument<\/h5>\n\n\n\n

Gemensamt f\u00f6r derivatinstrumenten \u00e4r att det finns en eller flera underliggande produkter, som genom ett kontrakt kopplats till en specifik framtida tidpunkt eller tidsperiod. Den ena parten ing\u00e5r normalt avtalet f\u00f6r att den vill ta en risk f\u00f6r en potentiell avkastning och den andra f\u00f6r att skydda sig mot en risk (likt en f\u00f6rs\u00e4kring).<\/p>\n\n\n\n

Historik<\/h5>\n\n\n\n

Terminskontrakten tillkom ursprungligen f\u00f6r att garantera r\u00e5varuproducenter ett visst pris f\u00f6r deras produkter. F\u00f6r t ex en veteodlande bonde kan det vara n\u00e4ra nog om\u00f6jligt att f\u00f6rutse vad han kommer att f\u00e5 f\u00f6r pris p\u00e5 sitt vete fr\u00e5n det att han s\u00e5r till det att han sk\u00f6rdar. En hel rad ok\u00e4nda faktorer kommer att p\u00e5verka priset, t ex utbud och efterfr\u00e5gan. Genom att s\u00e4lja sk\u00f6rden redan n\u00e4r han s\u00e5r vetet \u00e4r han f\u00f6rs\u00e4krad om en viss int\u00e4kt.<\/p>\n\n\n\n

Terminskontrakten fick liksom optionerna, sin moderna form p\u00e5 r\u00e5varumarknaderna i USA. Idag fungerar terminsmarknaden som ett s\u00e4tt att hantera prisrisker, men ocks\u00e5 som ett s\u00e4tt att \u00f6ka avkastningen, utnyttja r\u00e4nteskillnader mellan l\u00e5ng och kort r\u00e4nta, utnyttja felpriss\u00e4ttningar, mm.<\/p>\n\n\n\n

Standardiserade eller individuellt utformade<\/h5>\n\n\n\n

Terminer kan vara standardiserade eller individuellt utformade. Standardiserade terminer har tillkommit f\u00f6r att f\u00e5 till en mer likvid marknad. Standardiseringen avser den underliggande egendomen och dess kvantitet samt kontraktets f\u00f6rfallodag. Det som \u00e5terst\u00e5r att f\u00f6rhandla om n\u00e4r det g\u00e4ller de standardiserade terminskontrakten \u00e4r priset p\u00e5 egendomen.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r de individuellt utformade terminskontrakten best\u00e4ms kvantiteten p\u00e5 den underliggande egendomen samt likvid- och leveransdag individuellt vid varje enskild aff\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

\n

F\u00f6r dig som deklarerar v\u00e4rdepapper och finansiella instrument av olika slag rekommenderar vi skatteprogrammet BL Skatt och till\u00e4ggstj\u00e4nsen BL Skatt V\u00e4rdepapper.<\/a><\/strong><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Handel med terminer<\/h5>\n\n\n\n

Marknadsplatser f\u00f6r terminer finns \u00f6ver hela v\u00e4rlden men \u00e4r uppbyggda p\u00e5 olika s\u00e4tt. Ibland handlas varan s\u00e5v\u00e4l som derivatkontrakten p\u00e5 samma b\u00f6rs, som t ex vid Chicago Board of Trade. Vid andra marknadsplatser specialiserar man sig p\u00e5 derivatinstrument vilket vid exempelvis Nasdaq OMXS marknadsplats (Stockholmsb\u00f6rsen). H\u00e4r sker handeln uteslutande med derivatinstrument, t ex i form av terminskontrakt p\u00e5 aktier, aktieindex och r\u00e4ntor. Den underliggande varan handlas allts\u00e5 inte p\u00e5 samma b\u00f6rs.<\/p>\n\n\n\n

Handeln p\u00e5 dessa marknadsplatser g\u00f6rs med standardiserade villkor. Handel med icke-standardiserade terminskontrakt sker i regel endast mellan banker, finansf\u00f6retag och liknande, genom s\u00e5 kallad interbankhandel.<\/p>\n\n\n\n

Akt\u00f6rerna<\/h5>\n\n\n\n

Akt\u00f6rerna p\u00e5 marknadsplatserna \u00e4r antingen traders, hedgers eller arbitrag\u00f6rer.<\/p>\n\n\n\n

Traders<\/strong> (spekulanter, risktagare) tar positioner p\u00e5 marknaden f\u00f6r att f\u00e5 avkastning p\u00e5 en framtida marknadsuppfattning. En trader anv\u00e4nder ofta kombinationer av optioner och terminer f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5 en s\u00e5 h\u00f6g avkastning som m\u00f6jligt. En trader v\u00e4rderar sina risker mot den potentiella avkastning som instrumentet kan ge. Traders saknar oftast intresse av den underliggande varan. Denne spekulerar endast i den avkastning en viss prisr\u00f6rlighet kan ge.<\/p>\n\n\n\n

En hedge<\/strong> (f\u00f6rs\u00e4kring) syftar till att skydda en position mot risker. Verksamheten kallas f\u00f6r hedging (t ex i valutasammanhang) eftersom en hedger tar positioner p\u00e5 marknaden i syfte att eliminera eller f\u00f6rdela sin risk. En hedger anv\u00e4nder marknaden \u00e4ven f\u00f6r att l\u00e5sa fast ett visst pris. Genom att ing\u00e5 ett terminskontrakt \u00e4r den som hedgar skyddad mot prisf\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 den underliggande varan fram till leveransdagen.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 marknaden finns ocks\u00e5 arbitrag\u00f6rer<\/strong> som utnyttjar felpriss\u00e4ttningar mellan bland annat terminspriset och avistapriset p\u00e5 den underliggande varan. Skulle terminspriset vara h\u00f6gre \u00e4n avista\u00adpriset med till\u00e4gg f\u00f6r den riskfria r\u00e4ntan, kommer en arbitrag\u00f6r omedelbart att k\u00f6pa avista f\u00f6r att sedan s\u00e4lja p\u00e5 termin.<\/p>\n\n\n\n

Terminspriset<\/h4>\n\n\n\n
Frig\u00f6r kapital<\/h5>\n\n\n\n

Att k\u00f6pa en egendom med leverans och betalning vid en framtida tidpunkt \u00e4r ett alternativ till att k\u00f6pa den underliggande egendomen idag (avistak\u00f6p). I motsats till avistak\u00f6paren beh\u00f6ver terminsk\u00f6paren inte betala n\u00e5gra pengar vid avtalets ing\u00e5ng. Betalningen g\u00f6rs f\u00f6rst d\u00e5 kontraktet fullf\u00f6ljs. Under tiden \u00e4r kapitalet tillg\u00e4ngligt, exempelvis f\u00f6r andra investeringar.<\/p>\n\n\n\n

Riskfria r\u00e4ntan p\u00e5verkar priset<\/h5>\n\n\n\n

F\u00f6r att avistak\u00f6pare ska vilja s\u00e4lja p\u00e5 termin, allts\u00e5 f\u00e5 utbetalningen vid ett framtida skede, s\u00e5 \u00e4r priset p\u00e5 terminen h\u00f6gre \u00e4n v\u00e4rdet p\u00e5 underliggande produkten. R\u00e4ntetill\u00e4gget som ofta ben\u00e4mns terminsr\u00e4nta eller terminspremie, t\u00e4cker allts\u00e5 upp f\u00f6r den alternativ\u00adkostnad som en terminsf\u00f6rs\u00e4ljning inneb\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Terminspriset fastst\u00e4lls normalt utifr\u00e5n avistapriset plus den risk\u00adfria r\u00e4ntan f\u00f6r tiden fram till leverans- och likviddag av den underliggande egendomen. Storleken av r\u00e4ntan p\u00e5verkas i sin tur av den korta r\u00e4ntan, dvs r\u00e4ntel\u00e4get har en viss effekt p\u00e5 avkastningen p\u00e5 en termin, b\u00e5de f\u00f6r k\u00f6pare och s\u00e4ljare.<\/p>\n\n\n\n

Andra faktorer<\/h5>\n\n\n\n

Det finns andra faktorer man m\u00e5ste titta p\u00e5 n\u00e4r terminspriset best\u00e4ms. F\u00f6r t ex aktieterminer m\u00e5ste man ta h\u00e4nsyn till aktieutdelningar, eftersom finansieringskostnaden f\u00f6r ett aktiek\u00f6p hade minskat med den aktieutdelning man skulle ha f\u00e5tt som \u00e4gare till aktierna.<\/p>\n\n\n\n

Forwards och futures<\/h4>\n\n\n\n

Terminskontrakt delas normalt in i tv\u00e5 olika typer av kontrakt, forwards och futures. Futurekontrakt handlas i grunden p\u00e5 en b\u00f6rs och v\u00e4rdet p\u00e5 kontraktet ber\u00e4knas om och betalas ut dagligen. I ett forwardkontrakt \u00e4r priset of\u00f6r\u00e4ndrat fram till leveranstidpunkten av den underliggande tillg\u00e5ngen; resultatet regleras med andra ord f\u00f6rst p\u00e5 slutdagen.<\/p>\n\n\n\n

Ett futurekontrakt kan ocks\u00e5 avslutas f\u00f6re l\u00f6ptidens slut medan ett forwardkontrakt endast kan regleras p\u00e5 slutdagen.<\/p>\n\n\n\n

Handeln<\/h5>\n\n\n\n

Ett forwardkontrakt kan vara antingen standardiserat eller individuellt utformat. Futurekontrakten \u00e4r d\u00e4remot alltid standardiserade. Handeln med futurekontrakt g\u00f6rs d\u00e4rf\u00f6r i grunden p\u00e5 b\u00f6rsen, medan handel med forwardkontrakt \u00e4ven sker p\u00e5 andra s\u00e4tt (t ex interbank).<\/p>\n\n\n\n

Svenska terminer<\/h5>\n\n\n\n

De svenska terminskontrakt som Stockholmsb\u00f6rsen oms\u00e4tter har traditionellt uppvisat st\u00f6rre likheter med forwardkontrakt \u00e4n med futurekontrakt. Detta beror i f\u00f6rsta hand p\u00e5 att de i avtalet reglerade skyldigheterna om leverans av underliggande egendom och betalning, civilr\u00e4ttsligt inte kan \u00f6verl\u00e5tas p\u00e5 en tredje part utan medgivande fr\u00e5n motparten.<\/p>\n\n\n\n

Inom den svenska civilr\u00e4tten anses det att en part i ett k\u00f6p inte ska beh\u00f6va ing\u00e5 avtal med en annan part \u00e4n den ursprungliga motparten. Denna civilr\u00e4ttsliga regel har medf\u00f6rt att den standardiserade handeln inte medger vidaref\u00f6rs\u00e4ljning av terminskontrakt.<\/p>\n\n\n\n

Handlingsalternativ f\u00f6r k\u00f6pare och s\u00e4ljare<\/h4>\n\n\n\n

Den som k\u00f6pt eller s\u00e5lt p\u00e5 termin har tre handlingsalternativ:<\/p>\n\n\n\n

    \n
  • leverans (aktie- och r\u00e4nteterminer) eller st\u00e4ngning f\u00f6r aktieindex<\/li>\n\n\n\n
  • nettning<\/li>\n\n\n\n
  • vidaref\u00f6rs\u00e4ljning (endast futurekontrakt)<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
    Leverans<\/h5>\n\n\n\n

    Leverans inneb\u00e4r att k\u00f6paren av en termin p\u00e5 likviddagen k\u00f6per den underliggande egendomen till avtalat pris. S\u00e4ljaren s\u00e4ljer f\u00f6ljaktligen samma egendom. Om marknadsv\u00e4rdet p\u00e5 likviddagen \u00f6verstiger terminspriset g\u00f6r k\u00f6paren en vinst. Om marknadsv\u00e4rdet p\u00e5 likviddagen understiger terminspriset g\u00f6r s\u00e4ljaren en vinst.<\/p>\n\n\n\n

    St\u00e4ngning<\/h5>\n\n\n\n

    St\u00e4ngning anv\u00e4nds vid terminsaff\u00e4rer som avser aktieindex. Eftersom det inte finns n\u00e5gon underliggande vara att leverera g\u00f6rs i st\u00e4llet en kontantreglering, en s\u00e5 kallad st\u00e4ngning, p\u00e5 slutdagen.<\/p>\n\n\n\n

    Om slutindex (index p\u00e5 slutdagen) \u00f6verstiger l\u00f6senindex (terminspriset) \u00e4r mellanskillnaden k\u00f6parens vinst. Vid det motsatta f\u00f6rh\u00e5llandet, n\u00e4r slutindex understiger terminspriset, ska k\u00f6paren betala mellanskillnaden till s\u00e4ljaren.<\/p>\n\n\n\n

    F\u00f6r s\u00e4ljaren g\u00e4ller det omv\u00e4nda. Det vill s\u00e4ga att om slutindex \u00f6verstiger l\u00f6senindex ska s\u00e4ljaren betala mellanskillnaden och om slutindex understiger l\u00f6senindex f\u00e5r s\u00e4ljaren mellanskillnaden. Mellanskillnaden uttryckt i index r\u00e4knas om till kronor med en viss multiplikator.<\/p>\n\n\n\n

    Nettning<\/h5>\n\n\n\n

    Som n\u00e4mnts ovan kan den som k\u00f6pt eller s\u00e5lt p\u00e5 termin inte \u00e5ter\u00adf\u00f6rs\u00e4lja eller \u00e5terk\u00f6pa r\u00e4ttigheten\/skyldigheten enligt terminsavtalet under l\u00f6ptiden. Parterna \u00e4r bundna av sitt \u00e5tagande enligt avtalet. Parterna kan dock uppn\u00e5 samma effekt genom att genomf\u00f6ra en s\u00e5 kallad nettningstransaktion (nettning).<\/p>\n\n\n\n

    Nettning inneb\u00e4r att den som tidigare k\u00f6pt en viss termin, s\u00e4ljer motsvarande termin till r\u00e5dande marknadspris. P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt kan den som tidigare s\u00e5lt en termin i st\u00e4llet k\u00f6pa en termin i samma serie. P\u00e5 detta s\u00e4tt \u00e5stadkommer man en r\u00e4tt att s\u00e5v\u00e4l k\u00f6pa (k\u00f6ptermin) som s\u00e4lja (s\u00e4ljtermin) samma egendom, men till olika kurser. Man kan p\u00e5 detta s\u00e4tt l\u00e5sa en vinst eller f\u00f6rlust vid en viss niv\u00e5. Vinsten respektive f\u00f6rlusten best\u00e5r i detta fall av de pris som man f\u00e5tt betala vid k\u00f6pet, respektive den ers\u00e4ttning man f\u00e5tt vid f\u00f6rs\u00e4ljningen.<\/p>\n\n\n\n

    Vidaref\u00f6rs\u00e4ljning<\/h5>\n\n\n\n

    Ett annat s\u00e4tt att avsluta en terminsaff\u00e4r kan vara att g\u00f6ra en formell vidaref\u00f6rs\u00e4ljning av r\u00e4ttigheten och skyldigheten. Detta alternativ \u00e4r m\u00f6jligt endast med futurekontrakt.<\/p>\n\n\n\n

    Nedan kommer vi att visa de s\u00e5 kallade grundpositionerna i handeln och vilka sk\u00e4l som kan finnas till att handla med terminer. F\u00f6r tydlighets skull behandlar vi enbart aktieterminer.<\/p>\n\n\n\n

    En person som vill handla med terminer har tv\u00e5 alternativ \u2013 att k\u00f6pa p\u00e5 termin eller att s\u00e4lja p\u00e5 termin.<\/p>\n\n\n\n

    Exempel, k\u00f6p<\/strong>
    Rolf tror att ABB A ska stiga i v\u00e4rde. Eftersom han f\u00f6r n\u00e4rvarande saknar kapital f\u00f6r att k\u00f6pa aktien avista, k\u00f6per han i st\u00e4llet en aktietermin med ABB A som underliggande egendom.<\/p>\n\n\n\n

    Kursen f\u00f6r att f\u00f6rv\u00e4rva ABB A p\u00e5 termin \u00e4r 95 kr per aktie (aktiekursen \u00e4r allts\u00e5 95 kr minus terminsr\u00e4ntan), vilket inneb\u00e4r att Rolf p\u00e5 terminens slutlikviddag \u00e4r skyldig att mot leverans av 100 aktier (1 kontrakt), betala 95 kr per aktie, dvs 9 500 kr. Om b\u00f6rskursen f\u00f6r ABB A p\u00e5 slutdagen \u00f6verstiger 95 kr kommer Rolf att f\u00f6r varje krona d\u00e4rut\u00f6ver tj\u00e4na 100 kr, medan han f\u00f6rlorar motsvarande belopp f\u00f6r varje krona som b\u00f6rskursen understiger 95 kr p\u00e5 slutdagen.<\/p>\n\n\n\n

    Exempel, f\u00f6rs\u00e4ljning<\/strong>
    Elsa tror att kursen p\u00e5 Boliden ska falla, d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4ljer hon sina innehav p\u00e5 termin. Om Elsa innehar aktierna och aktiekursen p\u00e5 slutdagen \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n terminspriset, kommer Elsa att leverera 100 Boliden f\u00f6r ett pris som \u00f6verstiger b\u00f6rskursen. Saknar Elsa aktier i Boliden p\u00e5 slutdagen kan hon k\u00f6pa aktierna p\u00e5 marknaden till ett pris som \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n det pris hon erh\u00e5ller enligt terminskontraktet. Elsa kan \u00e4ven beg\u00e4ra st\u00e4ngning av avtalet och f\u00e5r d\u00e5 pengar motsvarande skillnaden mellan b\u00f6rskurs och avtalad k\u00f6peskilling.<\/p>\n\n\n\n

    Antag att b\u00f6rskursen p\u00e5 Boliden \u00e4r 100 kr p\u00e5 slutdagen medan det avtalade terminspriset \u00e4r 110 kr per aktie. Elsa s\u00e4ljer d\u00e5 100 aktier i Boliden f\u00f6r 11 000 kr, trots att marknadsv\u00e4rdet \u00e4r 10 000 kr. Om Elsa beg\u00e4r st\u00e4ngning f\u00e5r hon 1 000 kr. Elsa kommer allts\u00e5 att tj\u00e4na 100 kr f\u00f6r varje krona som aktiekursen p\u00e5 slutdagen understiger terminspriset (110 kr).<\/p>\n\n\n\n

    Om aktiekursen i st\u00e4llet \u00f6verstiger terminspriset kommer Elsa att f\u00f6rlora 100 kr f\u00f6r varje krona som aktiekursen \u00f6verstiger terminspriset. Detta beror p\u00e5 att Elsa tvingas s\u00e4lja aktierna till ett pris som understiger b\u00f6rskursen.<\/p>\n\n\n\n

     <\/h4>\n\n\n\n

    Olika slag av terminer<\/h4>\n\n\n\n

    Aktieterminer<\/h5>\n\n\n\n

    De aktieterminer som handlas p\u00e5 Stockholmsb\u00f6rsen har samma underliggande aktier som aktieoptionerna (se avsnittet om olika typer av optioner i artikeln Optioner \u2013 skatt och deklaration).<\/p>\n\n\n\n

    Aktieterminen hos Stockholmsb\u00f6rsen avser normalt 100 aktier och l\u00f6ptiden \u00e4r oftast sex m\u00e5nader.<\/p>\n\n\n\n

    Aktieterminer \u00e4r i grunden standardiserade och av forwardtyp. Betalning och leverans ska allts\u00e5 g\u00f6ras f\u00f6rst p\u00e5 terminslikviddagen.<\/p>\n\n\n\n

    En aktietermins likviddag sammanfaller med optionens dag f\u00f6r f\u00f6rfall (tredje fredagen i slutm\u00e5naden).<\/p>\n\n\n\n

    Aktieindexterminer<\/h5>\n\n\n\n

    Den underliggande produkten \u00e4r ett index som visar f\u00f6r\u00e4ndringen i de underliggande aktierna. I aktieindex ing\u00e5r i regel de mest omsatta aktierna p\u00e5 en viss aktieb\u00f6rs.<\/p>\n\n\n\n

    I OMXS30 ing\u00e5r de 30 mest omsatta aktierna p\u00e5 Stockholmsb\u00f6rsen. Indexet omr\u00e4knas till ett penning\u00adbelopp genom den s\u00e5 kallade indexmultiplikatorn, vilken \u00e4r 100. Det framr\u00e4knade beloppet ligger sedan till grund f\u00f6r en kontant\u00adavr\u00e4kning p\u00e5 slutdagen. Stockholmsb\u00f6rsens aktieindexterminer \u00e4r numera av futuretyp, vilket inneb\u00e4r att det sker en daglig avr\u00e4kning.<\/p>\n\n\n\n

    Hos Stockholmsb\u00f6rsen kallas skillnaden mellan terminspriset och det aktuella indexet f\u00f6r basis. Basis ber\u00e4knas som skillnaden mellan den riskfria r\u00e4ntan p\u00e5 indexbeloppet fram till terminens slutdag (finansieringskostnaden), och nuv\u00e4rdet av de utdelningar som fram till slutdagen utfaller p\u00e5 de aktier som ing\u00e5r i indexet (30 mest omsatta).<\/p>\n\n\n\n

    Basis minskar under l\u00f6ptiden och \u00e4r p\u00e5 slutdagen noll, terminspriset och index \u00e4r d\u00e5 identiska. Terminens v\u00e4rde p\u00e5 slutdagen \u00e4r d\u00e5 detsamma som underliggande instrument.<\/p>\n\n\n\n

    F\u00f6rdelen med ett indexbaserat instrument \u00e4r att man f\u00e5r ett instrument som vanligen mycket n\u00e4ra f\u00f6ljer b\u00f6rsens utveckling som helhet. Man beh\u00f6ver d\u00e4rmed inte ha specifika kunskaper om enskilda aktier.<\/p>\n\n\n\n

    En ytterligare effekt som kan ses som f\u00f6rdelaktig \u00e4r att pl\u00f6tsliga kursfall eller stegringar p\u00e5 enskilda aktier minskar (vilket i och f\u00f6r sig ocks\u00e5 kan upplevas som en nackdel). Den s\u00e5 kallade standard\u00adavvikelsen p\u00e5 ett index ligger ocks\u00e5 relativt l\u00e5gt, j\u00e4mf\u00f6rt med enskilda aktier. Standardavvikelsen \u00e4r ett statistiskt m\u00e5tt p\u00e5 hur stora prisvariationer som f\u00f6rekommit historiskt.<\/p>\n\n\n\n

    Exempel, OMX-termin<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Du p\u00e5tar dig skyldigheten att s\u00e4lja OMXS30 p\u00e5 termin f\u00f6r t ex 1 000, dvs terminspriset \u00e4r 1 000. Omr\u00e4knat i kr blir det 100 000 (indexmultiplikator 100). F\u00f6r varje indexpunkt som OMX-terminen p\u00e5 slutdagen noteras under 1 000 kommer du att tj\u00e4na 100 kr. Om slutindex p\u00e5 termins\u00adlikviddagen t ex \u00e4r 950, kommer du f\u00e5 en utbetalning p\u00e5 5 000 \u00adkr, (1 000 \u2013 950) x 100 = 5 000.<\/p>\n\n\n\n

    R\u00e4nteterminer<\/h5>\n\n\n\n

    R\u00e4nteterminer \u00e4r ett av de vanligast f\u00f6rekommande termins\u00adkontrakten och anv\u00e4nds fr\u00e4mst inom marknaden f\u00f6r r\u00e4nteb\u00e4rande papper och depositioner.<\/p>\n\n\n\n

    Terminerna handlas interbank (endast stora placerare) varp\u00e5 Stockholmsb\u00f6rsen tr\u00e4der in som motpart och sk\u00f6ter clearingdelen av transaktionen, dvs betalning, leverans mm. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt tar inte parterna n\u00e5gon transaktions- eller motpartsrisk eftersom aff\u00e4rerna garanteras av Stockholmsb\u00f6rsen. Handeln g\u00f6rs efter ett av alla parter k\u00e4nt och standardiserat m\u00f6nster. Ytterst f\u00e5 privatpersoner handlar med r\u00e4nteterminer.<\/p>\n\n\n\n

    Valutaterminer<\/h5>\n\n\n\n

    N\u00e5gon standardiserad handel med valutaterminer f\u00f6rekommer inte i Sverige, vare sig som forwards eller, av naturliga sk\u00e4l, som futures. Utomlands f\u00f6rekommer d\u00e4remot en omfattande handel p\u00e5 olika marknadsplatser. Handeln \u00e4r mycket utvecklad och v\u00e4ldigt likvid, vilket bland annat beror p\u00e5 de l\u00e5ga transaktionskostnader som handeln \u00e4r f\u00f6renad med. I handeln deltar fr\u00e4mst centralbanker (inkl. Riksbanken), medan de st\u00f6rre bankerna fungerar som marknadsgaranter (market makers).<\/p>\n\n\n\n

    I valutahandeln st\u00e4lls i regel alla kurser mot USD, s\u00e5 \u00e4ven i Sverige. Detta inneb\u00e4r att om man vill ha reda p\u00e5 kursen mellan EUR och SEK m\u00e5ste man f\u00f6rst ta fram kursen USD\/ SEK och d\u00e4refter USD\/EUR.<\/p>\n\n\n\n

    Swappar<\/h5>\n\n\n\n

    Termen swapp kommer fr\u00e5n engelskans \u201dswap(s)\u201d som betyder byta eller byta ut. Detta \u00e4r precis vad en swapp \u00e4r; tv\u00e5 parter byter finansiella instrument som r\u00e4nta, kassafl\u00f6de, derivat eller s\u00e4kerheter som aktier eller obligationer.<\/p>\n\n\n\n

    N\u00e5gon andrahandsmarknad f\u00f6r handel med swappar f\u00f6rekommer inte. Swapavtalen \u00e4r i regel anpassade efter parterna, vilket inneb\u00e4r att de s\u00e4llan passar en annan persons eller f\u00f6retags f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n

    Villkoren<\/h5>\n\n\n\n

    De swapavtal som ing\u00e5s \u00e4r i normalfallet utformade efter ett standardavtal framst\u00e4llt av ISDA (International Swap Dealers Association). Av ISDA-avtalet framg\u00e5r vilka normer som ska ligga till grund f\u00f6r bl a r\u00e4nteber\u00e4kningar och betalningsfl\u00f6den.<\/p>\n\n\n\n

    I avtalet stipuleras att den s\u00e5 kallade interbankr\u00e4ntan (t ex Stibor och Libor) ska utg\u00f6ra grund f\u00f6r r\u00e4nteber\u00e4kning f\u00f6r r\u00e4nter\u00f6rliga l\u00e5n, medan statsobligationsr\u00e4ntan ska vara grund f\u00f6r ber\u00e4kningen f\u00f6r l\u00e5n med fast r\u00e4nta. Avtalet \u00e4r mycket omfattande och reglerar ett stort antal civilr\u00e4ttsliga fr\u00e5gor som kan uppst\u00e5 i samband med bytet.<\/p>\n\n\n\n

    R\u00e4nteswappar<\/h5>\n\n\n\n

    Den vanligaste typen av swappar \u00e4r r\u00e4nteswappar, som anv\u00e4nds f\u00f6r att byta mellan fast och r\u00f6rlig r\u00e4nta samt f\u00f6r att minska l\u00e5nekostnaden. Genom r\u00e4nteswappar kan tv\u00e5 parter byta r\u00e4ntesats till b\u00e5da parternas f\u00f6rtj\u00e4nst. Detta sker genom en bank som agerar mellanpart och balanserar utbytet mellan parterna. Exemplet nedan illustrerar hur ett r\u00e4nteswapavtal kan g\u00e5 till.<\/p>\n\n\n\n

    Exempel<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Part 1 (god kreditv\u00e4rdighet): Tar l\u00e5n p\u00e5 2 000 000 kr med avbetalningsplan om 5 \u00e5r och erbjuds alternativen att ta ett l\u00e5n med fast r\u00e4nta om 4% eller en r\u00f6rlig r\u00e4nta p\u00e5 Libor* + 2%.<\/p>\n\n\n\n

    Part 2 (s\u00e4mre kreditv\u00e4rdighet): Tar l\u00e5n p\u00e5 2 000 000 kr med avbetalningsplan om 5 \u00e5r och erbjuds alternativen att ta ett l\u00e5n med fast r\u00e4nta om 8% eller en r\u00f6rlig r\u00e4nta p\u00e5 Libor* + 7%.<\/p>\n\n\n\n

    Part 1 vill ha en fast r\u00e4nta, men v\u00e4ljer \u00e4nd\u00e5 den r\u00f6rliga r\u00e4ntan p\u00e5 Libor + 2%.<\/p>\n\n\n\n

    Part 2 vill ha en r\u00f6rlig r\u00e4nta, men v\u00e4ljer \u00e4nd\u00e5 den fasta r\u00e4ntan om 8%.<\/p>\n\n\n\n

    Part 1 och part 2 v\u00e4nder sig sedan till mellanparten (banken) och skiftar parternas r\u00e4ntesats. Part 2 f\u00e5r d\u00e4remot betala ett premium som inneb\u00e4r att den totala r\u00e4ntebetalningen f\u00f6r part 2 uppg\u00e5r till Libor + 6,75%. Part 1, som nu beh\u00f6ver betala en fast r\u00e4nta om 8% f\u00e5r genom part 2 en inbetalning om 4,25% (r\u00e4ntebelopp) genom den premie som part 2 betalat.<\/p>\n\n\n\n

    Insparad r\u00e4nta genom r\u00e4nteswappen<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Part 1 betalar nu en fast r\u00e4nta om 3,75% (8%\u20134,25%) och f\u00e5r d\u00e4rmed en l\u00e4gre r\u00e4ntesats genom swappen (j\u00e4mf\u00f6rt med den fasta r\u00e4ntan om 4% som f\u00f6rst erbj\u00f6ds).<\/p>\n\n\n\n

    Part 2 betalar en r\u00f6rlig r\u00e4nta vars totala kostnad uppg\u00e5r till Libor + 6,75%. Part 2 f\u00e5r d\u00e4rmed en 0,25 procentenheter l\u00e4gre r\u00e4ntesats genom swappen (j\u00e4mf\u00f6rt mot Libor + 7%).<\/p>\n\n\n\n

    Banken som agerat mellanpart f\u00e5r in 0,5% [(Libor + 2% + 8% + 4,75%) \u2013 (Libor + 2% + 8% + 4,25%)] av l\u00e5nebeloppet under l\u00f6ptiden f\u00f6r l\u00e5net.<\/p>\n\n\n\n

    * Libor = London Inter Bank Offered Rate (interbankr\u00e4nta, se ovan)<\/p>\n\n\n\n

    \u00d6vriga swappar<\/h5>\n\n\n\n

    Normalt f\u00f6r alla swappar \u00e4r att den ena variabeln \u00e4r r\u00f6rlig medan den andra \u00e4r fast. Exempelvis kan indexpris eller valutakurs ofta vara den r\u00f6rliga variabeln som ena partens finansiella instrument baseras p\u00e5. I och med att den andra partens finansiella instrument \u00e4r fast ligger spekulationen i den r\u00f6rliga variabeln, vilken utg\u00f6r grunden i swap-avtalet.<\/p>\n\n\n\n

    Anv\u00e4ndning av swappar<\/h5>\n\n\n\n

    Handeln med swappar \u00e4r i Sverige v\u00e4ldigt liten bland privatpersoner. Detta f\u00f6r att det normalt kr\u00e4vs handel med stora belopp innan en bank vill \u00e5ta sig risken, att som mellanpart ing\u00e5 ett swapavtal (risken ligger i att n\u00e5gon av parterna g\u00e5r i konkurs). Den l\u00e5ga r\u00e4nteniv\u00e5n medf\u00f6r \u00e4ven att intresset varit litet f\u00f6r denna typ av v\u00e4rdepapper under den senaste tiden. I andra l\u00e4nder som England och USA \u00e4r r\u00e4nteswappar relativt vanligt f\u00f6rekommande f\u00f6r att skifta mellan fast och r\u00f6rlig r\u00e4nta, samt f\u00f6r att minska r\u00e4ntekostnaderna.<\/p>\n\n\n\n

    Beskattning<\/h4>\n\n\n\n

    N\u00e4r vi beskriver reglerna f\u00f6r beskattning av terminer och swappar, b\u00e5de vid l\u00f6pande avkastning och avyttring, \u00e4r det viktigt att p\u00e5peka att dessa regler g\u00e4ller innehav som finns placerat p\u00e5 ett VP-konto, en dep\u00e5 eller liknande. Reglerna g\u00e4ller allts\u00e5 inte innehav som finns placerat p\u00e5 ett ISK eller i en kapitalf\u00f6rs\u00e4kring. Detta i och med att dessa innehav ist\u00e4llet schablonbeskattas.<\/p>\n\n\n\n

    I skattelagstiftningen betecknas en termin som \u201dett avtal l\u00e4mpat f\u00f6r allm\u00e4n oms\u00e4ttning om \u2013 f\u00f6rv\u00e4rv av aktier, obligationer eller andra tillg\u00e5ngar vid en viss framtida tidpunkt och till ett best\u00e4mt pris \u2013 eller en framtida betalning vars storlek beror p\u00e5 v\u00e4rdet av underliggande tillg\u00e5ngar eller av kursindex eller liknande\u201d.<\/p>\n\n\n\n

    \u00a7 44 kap 11 \u00a7 IL<\/p>\n\n\n\n

    V\u00e4rdepapper<\/h5>\n\n\n\n

    En termin behandlas i regel som ett eget v\u00e4rdepapper. I s\u00e5dana fall beskattas en kapitalvinst respektive medges avdrag f\u00f6r en kapitalf\u00f6rlust, f\u00f6rst p\u00e5 terminens slutdag. Det inneb\u00e4r en \u00e5terg\u00e5ng till kontantprincipen.<\/p>\n\n\n\n

    Om terminen utnyttjas till att k\u00f6pa den underliggande egendomen ska k\u00f6paren beskattas f\u00f6rst n\u00e4r den f\u00f6rv\u00e4rvade egendomen s\u00e4ljs. S\u00e4ljaren ska redovisa resultatet av den genom terminen s\u00e5lda egendomen.<\/p>\n\n\n\n

    \u00a7 44 kap 10 \u00a7 IL<\/p>\n\n\n\n

    Vilka terminer \u00e4r v\u00e4rdepapper?<\/h5>\n\n\n\n

    De standardiserade futurekontrakten \u00e4r finansiella instrument.<\/p>\n\n\n\n

    Den handel som bedrivs p\u00e5 Stockholmsb\u00f6rsen f\u00e5r anses inrymmas i definitionen. Definitionen i 44 kap 11 \u00a7 IL \u00e4r s\u00e5 utformad att avtalet som s\u00e5dant ska vara att betrakta som ett v\u00e4rdepapper.<\/p>\n\n\n\n

    De icke-standardiserade f\u00f6rs\u00e4ljningsavtalen f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning av aktier i t ex ett f\u00e5mansf\u00f6retag, kan d\u00e4rf\u00f6r som regel inte anses falla in under denna definition. \u00c4ven om dessa aff\u00e4rer materiellt sett kan anses utg\u00f6ra en slags f\u00f6rsenad realisation av t ex en aktie eller en bil och d\u00e4rmed i n\u00e5gon mening utg\u00f6r en slags terminsaff\u00e4r, m\u00e5ste sj\u00e4lva avtalet uppfylla kraven f\u00f6r definitionen av v\u00e4rdepapper.<\/p>\n\n\n\n

    En fr\u00e5ga som uppst\u00e5r \u00e4r om man ska g\u00f6ra en analog tolkning av best\u00e4mmelsen \u00e4ven f\u00f6r dessa terminsaff\u00e4rer och d\u00e4rmed l\u00e5ta kontantprincipen g\u00e4lla, eller om man ist\u00e4llet ska beskatta avtalet\/f\u00f6rs\u00e4ljningen direkt. Det fr\u00e4msta sk\u00e4let till det uppskov som ju regeln i 44 kap 11 \u00a7 IL medf\u00f6r, \u00e4r att aff\u00e4rsresultatet fortfarande \u00e4r oklart.<\/p>\n\n\n\n

    I de fall avtalet ber\u00f6r egna \u00e4gda tillg\u00e5ngar (o\u00e4kta terminsaff\u00e4rer), dvs redan f\u00f6rv\u00e4rvade tillg\u00e5ngar, finns det ingen os\u00e4kerhet p\u00e5 denna punkt eftersom anskaffningskostnaden \u00e4r fastst\u00e4lld och int\u00e4kten likas\u00e5. Materiellt sett saknas d\u00e4rf\u00f6r anledning att l\u00e5ta dessa aff\u00e4rer omfattas av uppskovet, eftersom det helt enkelt inte r\u00e5der n\u00e5gon os\u00e4kerhet kring resultatet av aff\u00e4ren.<\/p>\n\n\n\n

    Aktie- och aktieindextermin<\/h5>\n\n\n\n

    En aktie- och aktieindextermin omfattas av de instrument som r\u00e4knas upp i 48 kap 2 \u00a7 IL. D\u00e4rmed j\u00e4mst\u00e4lls de med aktier och ska beskattas p\u00e5 samma s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

    Beskattningstidpunkten \u00e4r uppskjuten, precis som f\u00f6r andra terminer som utg\u00f6r finansiella instrument, till dess att avtalet fullg\u00f6rs p\u00e5 terminslikviddagen och resultatet blir k\u00e4nt.<\/p>\n\n\n\n

    Skatteverket menar att de dagliga avr\u00e4kningarna som sker under l\u00f6ptiden av en future ska ses som f\u00f6rskott av betalningen och ska inte tas upp till beskattning l\u00f6pande. Detta inneb\u00e4r att beskattning av en future ska ske d\u00e5 kontraktet avslutas, antingen genom kvittning eller genom st\u00e4ngning.<\/p>\n\n\n\n

    Skatteverket s\u00e4ger ocks\u00e5 att genomsnittsmetoden inte ska anv\u00e4ndas vid ber\u00e4kning av terminsaff\u00e4rer. Detta inneb\u00e4r att den som k\u00f6pt kontrakt med olika priser kan v\u00e4lja vilket kontrakt man anv\u00e4nder f\u00f6r att ber\u00e4kna resultatet vid en kvittning. Du f\u00e5r inte heller anv\u00e4nda schablonmetoden p\u00e5 terminer.<\/p>\n\n\n\n

    R\u00e4nteterminer<\/h5>\n\n\n\n

    En r\u00e4ntetermin behandlas p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra fordringar i 48 kap 3 \u00a7 IL. Om r\u00e4nteterminen \u00e4r marknadsnoterad och den underliggande egendomen utg\u00f6rs av fordringar utst\u00e4llda i svenska kr, ska kapitalvinst\/-f\u00f6rlust behandlas som r\u00e4nta.<\/p>\n\n\n\n

    \u00a7 48 kap 3 \u00a7 IL<\/p>\n\n\n\n

    Beskattningstidpunkten \u00e4r uppskjuten till dess avtalet fullg\u00f6rs p\u00e5 terminslikviddagen d\u00e5 resultatet \u00e4r k\u00e4nt.<\/p>\n\n\n\n

    Genomsnittsmetoden ska inte anv\u00e4ndas.<\/p>\n\n\n\n

    Valutaterminer<\/h5>\n\n\n\n

    En valutatermin behandlas p\u00e5 samma s\u00e4tt som utl\u00e4ndsk valuta. Kursvinst respektive kursf\u00f6rlust behandlas i och med det som en kapitalvinst\/-f\u00f6rlust. Detta inneb\u00e4r att f\u00f6rluster alltid kvoteras till 70 procent.<\/p>\n\n\n\n

    \u00a7 48 kap 4 \u00a7 IL<\/p>\n\n\n\n

    Genomsnittsmetoden ska inte anv\u00e4ndas.<\/p>\n\n\n\n

    Den s\u00e5 kallade 30-dagarsregeln f\u00f6r tid mellan avyttring och v\u00e4xling g\u00e4ller f\u00f6r valutaterminer. Detta inneb\u00e4r att n\u00e5gon separat ber\u00e4kning av kursvinst\/-f\u00f6rlust inte ska g\u00f6ras f\u00f6r tid mellan avyttring och v\u00e4xling, s\u00e5 l\u00e4nge detta g\u00f6rs inom 30 dagar.<\/p>\n\n\n\n

    Swappar<\/h5>\n\n\n\n

    Swappar inneb\u00e4r, likt en termin, \u00f6msesidiga r\u00e4ttigheter och f\u00f6rpliktelser. I och med dess derivativa konstruktion beskattas swappar enligt de regler som g\u00e4ller f\u00f6r optioner och terminsavtal (44 kap. 4 \u00a7 IL).<\/p>\n\n\n\n

    I H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen (bl a genom R\u00c5 2007 ref. 3) har man tidigare kommit fram till att samtliga delar av ett swapavtal ska ing\u00e5 i kapitalvinstber\u00e4kningen. Detta g\u00e4ller allts\u00e5 \u00e4ven ers\u00e4ttning i form av utdelning eller liknande.<\/p>\n\n\n\n

    Skatteverket har \u00e4ven gjort ett uttalande g\u00e4llande r\u00e4nteswapavtal som kontantregleras periodiskt under l\u00f6ptiden. Skatteverkets uppfattning \u00e4r att samtliga l\u00f6pande betalningar \u00e4r att behandla som avyttring av ett terminsliknande avtal.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Hur fungerar terminer och swappar? Och hur beskattas de? H\u00e4r f\u00e5r du svar p\u00e5 allt du beh\u00f6ver veta.<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":41344,"menu_order":0,"template":"","categories":[],"class_list":["post-11771","blogs","type-blogs","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/blogs\/11771","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/blogs"}],"about":[{"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/blogs"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/32"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/blogs\/11771\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":52952,"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/blogs\/11771\/revisions\/52952"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/41344"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11771"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11771"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}