{"id":11621,"date":"2026-05-27T20:02:00","date_gmt":"2026-05-27T18:02:00","guid":{"rendered":"https:\/\/bjornlunden.com\/kennisbank\/blogs\/efterarv-sa-har-fungerar-reglerna\/"},"modified":"2026-06-12T14:37:38","modified_gmt":"2026-06-12T12:37:38","slug":"efterarv-sa-har-fungerar-reglerna","status":"publish","type":"blogs","link":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/bjornkoll\/blogg\/efterarv-sa-har-fungerar-reglerna\/","title":{"rendered":"Efterarv \u2013 s\u00e5 h\u00e4r fungerar reglerna"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Efterarv \u00e4r n\u00e4r n\u00e5gon f\u00e5r v\u00e4nta p\u00e5 sitt arv tills den sist avlidne maken avlider. H\u00e4r kan det uppst\u00e5 konflikter mellan arvingarna och efter\u00adarvingarna. H\u00e4r reder vi ut begreppen och f\u00f6rklarar hur det fungerar.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Fri f\u00f6rfogander\u00e4tt ger efterarv<\/h5>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">D\u00e5 en person \u00f6vertar tillg\u00e5ngar med fri f\u00f6rfogander\u00e4tt g\u00e4ller reglerna om efterarv. Fri f\u00f6rfogander\u00e4tt uppst\u00e5r normalt genom reglerna i lag om efterlevande makes arvsr\u00e4tt, eller en f\u00f6reskrift i ett testamente att testamentstagaren f\u00e5r tillg\u00e5ngarna med fri f\u00f6rfogander\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Makes arvsr\u00e4tt<\/h5>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">D\u00e5 en efterlevande make avlider \u00e4r r\u00e4tten att \u00e4rva tillg\u00e5ngar som den efterlevande maken f\u00e5tt med fri f\u00f6rfogander\u00e4tt kopplad till best\u00e4mmelserna om vem som hade r\u00e4tt till arv efter den f\u00f6rst avlidne maken. Detta kallas efterarv eller sekundosuccession.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Testamentarisk efterarvsr\u00e4tt<\/h5>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Arvingarna efter den som testamenterat bort tillg\u00e5ngar med fri f\u00f6r\u00adfogander\u00e4tt har ocks\u00e5 r\u00e4tt till efterarv. Detta inneb\u00e4r t&nbsp;ex att en gift persons arvingar har r\u00e4tt till efterarv n\u00e4r den efterlevande maken \u00f6vertar tillg\u00e5ngar med fri f\u00f6rfogander\u00e4tt genom ett inb\u00f6rdes testamente mellan makarna.<br><em>\u00c4rvdabalken 12 kap 1 \u00a7<\/em><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Efterarvsber\u00e4ttigade efter make<\/h5>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den vanligaste efterarvssituationen \u00e4r att en efterlevande make \u00f6vertagit sin makes tillg\u00e5ngar med fri f\u00f6rfogander\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Alla arvingar efter den f\u00f6rst avlidne maken har inte r\u00e4tt till efterarv. Det \u00e4r enbart arvingarna i arvsklass I och II som har r\u00e4tt till efterarv. Det \u00e4r allts\u00e5 den f\u00f6rst avlidne makens br\u00f6starvingar, fader och moder, syskon eller syskonbarn. Sl\u00e4ktingar som tillh\u00f6r arvsklass III, dvs far- och morf\u00f6r\u00e4ldrar och deras barn (morbr\u00f6der och fastrar m&nbsp;fl), har inte r\u00e4tt till efterarv.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Vilka som \u00e4r efterarvsber\u00e4ttigade best\u00e4ms n\u00e4r den efterlevande maken avlider. F\u00f6r att ha r\u00e4tt till efterarv kr\u00e4vs att efterarvingen \u00e4r i livet n\u00e4r den efterlevande maken avlider. Annars f\u00e5r \u00f6vriga efterarvingar dela p\u00e5 arvet. Kretsen av efterarvingar kan allts\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndras fr\u00e5n den f\u00f6rst avlidnes till den sist avlidnes d\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n<h6 class=\"wp-block-heading\"><span class=\"font-weight-bold\">Exempel<\/span><\/h6>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Johan och Anna var gifta. N\u00e4r Johan avled var hans efterarvingar de tv\u00e5 gemensamma barnen, Kalle och Fia. Vid Johannas bortg\u00e5ng har Kalle avlidit men efterl\u00e4mnat tv\u00e5 barn. Dessa tv\u00e5 barn blir efterarvingar till Johan och f\u00e5r dela p\u00e5 det arv som Kalle skulle ha f\u00e5tt om han varit i livet. Resterande delen av efterarvet tillfaller Fia.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">D\u00e5 man vet vilka av den f\u00f6rst avlidne makens arvingar som levde vid den efterlevande makans d\u00f6d ska man best\u00e4mma vem av dem som har b\u00e4st r\u00e4tt till arvet. Turordningen mellan arvingarna best\u00e4ms p\u00e5 samma s\u00e4tt som vid vanliga arv. Om det finns arvingar i arvsklass I f\u00e5r dessa dela p\u00e5 efterarvet. Arvingarna i andra arvsklassen har d\u00e5 ingen r\u00e4tt till arv. Om d\u00e4remot samtliga arvingar i arvsklass I g\u00e5tt bort vid den efterlevandes d\u00f6d f\u00e5r arvingarna i arvsklass II del av arvet.<\/p>\n\n\n\n<h6 class=\"wp-block-heading\"><span class=\"font-weight-bold\">Exempel<\/span><\/h6>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>N\u00e4r Stefan avled efterl\u00e4mnade han sin efterlevande make Anette och deras tre gemensamma barn. Vid Anettes bortg\u00e5ng har ett av syskonen avlidit och inte efterl\u00e4mnat n\u00e5gra barn. En efterarvinge har allts\u00e5 fallit bort. D\u00e5 f\u00e5r de \u00f6vriga syskonen dela p\u00e5 efterarvet, dvs den kvotdel som fastst\u00e4lldes vid den f\u00f6rst avlidne makens d\u00f6d.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>N\u00e4r Marie avlider efterl\u00e4mnar hon maken Erik och det gemensamma barnet Leo. Efterlevande maken Erik och barnet Leo omkommer dock i samma bilolycka. Det finns allts\u00e5 inga efterarvingar till Marie i arvsklass I. Maries f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r ocks\u00e5 d\u00f6da men d\u00e4remot har Marie en bror som i detta fall blir efterarvinge.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Observera att om exempelvis ett syskon till den f\u00f6rst avlidne maken var i livet n\u00e4r den efterlevande maken dog, \u00e4rver detta syskon \u00e4ven om han hunnit avlida n\u00e4r arvet ska f\u00f6rdelas. Tillg\u00e5ngarna tillfaller d\u00e5 syskonets d\u00f6dsbo och f\u00f6rdelas d\u00e4refter mellan syskonets arvingar.<br><em>\u00c4rvdabalken 3 kap 2 \u00a7<\/em><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\"><span style=\"background-color: transparent;\">Samtliga efterarvingar avlidna<\/span><\/h5>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Om samtliga m\u00f6jliga efterarvingar i arvsklass I och II avlidit n\u00e4r den efterlevande maken avlider \u00e4r hela boet den efterlevande makens kvarl\u00e5tenskap, som dennes arvingar f\u00e5r dela p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<h6 class=\"wp-block-heading\"><span class=\"font-weight-bold\">Exempel<\/span><\/h6>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>N\u00e4r Jenny gick bort var hon gift med Linus. Paret hade inga gemensamma barn. Jennys efterarvinge var d\u00e5 hennes syster Jessika. N\u00e4r Linus sedan ocks\u00e5 gick bort hade dock Jennys syster Jessika avlidit. Jessika efterl\u00e4mnande inga barn och d\u00e4rf\u00f6r fanns det ingen annan efterarvinge i arvsklass II efter Jenny. Hela boet efter Linus \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r hans kvarl\u00e5tenskap och hela den kvarl\u00e5tenskapen g\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r till hans arvingar, som i detta fall best\u00e5r av hans s\u00e4rkullbarn Fredrik.<\/em><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Storleken p\u00e5 efterarvet<\/h5>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6r att avg\u00f6ra storleken p\u00e5 efterarvet m\u00e5ste man titta p\u00e5 hur stor del av boet som den efterlevande maken \u00e4rvde med fri f\u00f6rfogander\u00e4tt och hur mycket denne fick genom bodelning.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Efterarvingarna har r\u00e4tt till samma andel som den efterlevande maken \u00e4rvde med fri f\u00f6rfogander\u00e4tt. Eftersom man tittar p\u00e5 andelar av boet s\u00e5 inneb\u00e4r detta att efterarvet kan komma att minska eller \u00f6ka beroende p\u00e5 hur tillg\u00e5ngsmassan ser ut n\u00e4r den efterlevande maken avlider.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><span style=\"background-color: transparent;\">Hade makarna enbart gifto\u00adr\u00e4ttsgods fick den efterlevande maken h\u00e4lften av boet med fri f\u00f6rfogander\u00e4tt. N\u00e4r den efterlevande maken avlider har allts\u00e5 efterarvingarna till den f\u00f6rst avlidne maken r\u00e4tt till h\u00e4lften av boet.&nbsp;<\/span><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Om en eller b\u00e5da makarna hade enskild egendom varierar storleken p\u00e5 andelarna som den efterlevande fick vid bodelningen respektive \u00e4rver. Detsamma g\u00e4ller om efterlevande maken best\u00e4mt att ingen bodelning ska g\u00f6ras.<\/p>\n\n\n\n<h6 class=\"wp-block-heading\"><span class=\"font-weight-bold\">Exempel<\/span><\/h6>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Johanna och Erik hade, n\u00e4r skulderna var betalda, giftor\u00e4ttsgods v\u00e4rt 400\u00a0000\u00a0kr. Dessutom hade Johanna enskild egendom f\u00f6r 100\u00a0000\u00a0kr. Hon fick 200\u00a0000\u00a0kr genom bodelningen. Av totalt 500 000\u00a0kr var 300\u00a0000\u00a0kr hennes eftersom det var hennes enskilda egendom och hennes bodelningsandel. Det inneb\u00e4r att hon \u00e4rvde 2\/5 (200\u00a0000\/500\u00a0000) efter Erik.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>N\u00e4r Johanna gick bort fanns det 1\u00a0milj kr. 2\/5 av dem (400\u00a0000\u00a0kr) f\u00e5r Eriks \u00adsystrar (Eriks efterarvingar) dela p\u00e5. Resten, 600\u00a0000\u00a0kr, g\u00e5r till Johannas dotter.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><span style=\"background-color: transparent;\">N\u00e4r den f\u00f6rst avlidne maken har testamenterat bort en del av sin kvarl\u00e5tenskap vid sin bortg\u00e5ng f\u00f6rskjuts andelarna eftersom den efterlevande makens arv minskar p\u00e5 grund av testamentstagarens r\u00e4tt.<\/span><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Storleken p\u00e5 efterarvet kan ocks\u00e5 p\u00e5verkas av att efterarvingen redan f\u00e5tt ut en del av sitt arv vid den f\u00f6rst avlidne makens d\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n<h6 class=\"wp-block-heading\"><span class=\"font-weight-bold\">Exempel<\/span><\/h6>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>N\u00e4r Andreas avlider efterl\u00e4mnar han makan Tanja. Makarna har inga barn utan den enda efterarvingen till Andreas \u00e4r hans brorson Kurt. Makarnas sammanlagda giftor\u00e4ttsgods \u00e4r 800\u00a0000\u00a0kr. Den efterlevande maken erh\u00e5ller 400\u00a0000\u00a0kr genom bodelning och kvarl\u00e5tenskapens v\u00e4rde uppg\u00e5r till 400\u00a0000\u00a0kr.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Kurt har enligt ett testamente r\u00e4tt att redan vid Andreas bortg\u00e5ng f\u00e5 ut\u00a0h\u00e4lften av sitt efterarv, dvs 50% x 400\u00a0000\u00a0 kr = 200\u00a0000\u00a0kr. \u00adResterande\u00a0delen av arvet f\u00e5r han n\u00e4r Tanja avlider. Tanja \u00e4rver allts\u00e5 200\u00a0000\/600\u00a0000\u00a0kr med fri f\u00f6rfogander\u00e4tt. I detta fall kommer efterarvet att vara 1\/3.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u00c4rvdabalken 3 kap 2 \u00a7 2 och 3 st<\/em><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">I<span style=\"background-color: transparent;\">nget efterarv?&nbsp;<\/span><\/h5>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den f\u00f6rst avlidne makens sl\u00e4ktingar har bara r\u00e4tt till efterarv om den efterlevande maken \u00e4rvde n\u00e5got efter sin make. Det blir allts\u00e5 inte n\u00e5got efterarv vid den efterlevande makens d\u00f6d om den make som dog f\u00f6rst \u00e4gde s\u00e5 lite att det inte t\u00e4ckte hans skulder.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det blir inte heller n\u00e5got efterarv om den efterlevande maken avstod fr\u00e5n sitt arv efter maken, eller om hon l\u00f6ste ut hans arvingar. D\u00e5 en arvinge efter den f\u00f6rst avlidne maken redan har f\u00e5tt ut en del av sitt arv efter honom ska efterarvet minskas i motsvarande grad.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">S\u00e4rkullbarn som efterarvingar<\/h5>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><span style=\"background-color: transparent;\">S\u00e4rkullbarnen till den f\u00f6rst avlidne maken beh\u00f6ver inte v\u00e4nta tills den efterlevande maken avlider. De har r\u00e4tt att omedelbart vid sin f\u00f6r\u00ad\u00e4lders d\u00f6d f\u00e5 ut sin arvslott. Och om s\u00e4rkullbarnen redan f\u00e5tt ut sitt arv vid f\u00f6r\u00e4lderns d\u00f6d, blir de inte efterarvingar vid den efter\u00adlevande makens d\u00f6d.&nbsp;<\/span><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I f\u00f6ljande fall blir s\u00e4rkullbarnen efterarvingar vid den efterlevande makens d\u00f6d:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Ett s\u00e4rkullbarn kan g\u00f6ra ett s\u00e4rskilt avst\u00e5ende till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r den efterlevande maken, och blir d\u00e5 ist\u00e4llet efterarvinge.<\/li>\n\n\n\n<li>Den s\u00e4rskilda skyddsregeln f\u00f6r den efterlevande maken (prisbasbeloppsregeln) kan leda till att s\u00e4rkullbarnet blir efterarvinge.<\/li>\n\n\n\n<li><span style=\"background-color: transparent;\">N\u00e4r s\u00e4rkullbarnet visserligen f\u00e5r ut sitt arv n\u00e4r hans f\u00f6r\u00e4lder avlider, men att han sedan f\u00e5r r\u00e4tt till mer. Det kan han f\u00e5 genom att n\u00e5got av de gemensamma barnen, allts\u00e5 n\u00e5got av hans halvsyskon, avlider utan egna barn. D\u00e5 \u00f6kar s\u00e4rkullbarnets lott efter f\u00f6r\u00e4ldern.<\/span><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<h6 class=\"wp-block-heading\"><span class=\"font-weight-bold\">Exempel<\/span><\/h6>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Nils var gift med Stina och hade tillsammans med henne barnen Jonas och H\u00e5kan. Dessutom hade han ett s\u00e4rkullbarn, Lovisa. N\u00e4r Nils\u00a0dog var Stina och Lovisa d\u00f6dsbodel\u00e4gare. Jonas och H\u00e5kan \u00e4r efterarvingar. Lovisa fick ut sitt arv efter Nils, en tredjedel av hans kvarl\u00e5tenskap. Stina \u00e4rver Jonas och H\u00e5kans tredjedelar med fri f\u00f6rfogander\u00e4tt.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Om beh\u00e5llningen i boet var 600 000 kr f\u00e5r Stina 300 000 kr genom bodelningen. Nils kvarl\u00e5tenskap \u00e4r 300 000 kr och Lovisas arvslott \u00e4r 100\u00a0000\u00a0kr. Stina \u00e4rver 200 000 kr med fri f\u00f6rfogander\u00e4tt. 2\/5 (200\u00a0000\/500\u00a0000) av det hon sammanlagt har efter Nils d\u00f6d ska g\u00e5 till hans efterarvingar.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>N\u00e5got \u00e5r senare avlider H\u00e5kan. Hans arvingar \u00e4r Stina, Jonas och Lovisa eftersom H\u00e5kan inte har n\u00e5gra egna barn.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>N\u00e4r sedan Stina avlider kommer fortfarande 2\/5 av hennes kvarl\u00e5tenskap fr\u00e5n Nils och ska delas mellan hans arvingar. Lovisa och Jonas f\u00e5r d\u00e5 dela p\u00e5 H\u00e5kans andel.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Om beh\u00e5llningen n\u00e4r Stina avlider \u00e4r 100 000 kr anses 40 000 kr komma fr\u00e5n Nils.<br><em>20 000 kr \u00e4r egentligen H\u00e5kans andel. Den delas mellan Lovisa och Jonas. Jonas f\u00e5r allts\u00e5 30 000 kr, medan Lovisa f\u00e5r 10\u00a0000 kr ut\u00f6ver vad hon tidigare f\u00e5tt.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u00c4rvdabalken 3 kap 1, 9 \u00a7\u00a7<\/em><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Efterlevande make har gift om sig<\/h5>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Gifter den efterlevande maken om sig m\u00e5ste den andel som efter\u00adarvet best\u00e5r i avskiljas innan bodelningen g\u00f6rs mellan makarna i det nya \u00e4ktenskapet.<\/p>\n\n\n\n<h6 class=\"wp-block-heading\"><span class=\"font-weight-bold\">Exempel<\/span><\/h6>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>N\u00e4r Per avled efterl\u00e4mnar han makan Jenny och det gemensamma barnet Arvid. Makarnas totala giftor\u00e4ttsgods var 800\u00a0000\u00a0kr. Jenny fick 400\u00a0000\u00a0kr i bodelning och \u00e4rvde 400\u00a0000\u00a0kr med fri f\u00f6rfogander\u00e4tt. Arvids efterarv bestod allts\u00e5 i andelen 1\/2 (400\u00a0000\/800\u00a0000).<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Jenny tr\u00e4ffade n\u00e5gra \u00e5r senare Niklas och de best\u00e4mde sig f\u00f6r att gifta sig. N\u00e4r Jenny sedan avlider tio \u00e5r senare har hon egendom (allt \u00e4r giftor\u00e4ttsgods) v\u00e4rd 700\u00a0000\u00a0kr. Niklas giftor\u00e4ttsgods var 500\u00a0000\u00a0kr.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Arvid har d\u00e5 r\u00e4tt till sitt efterarv efter sin pappa, dvs 1\/2 x 700 000 kr = 350 000 kr. Resterande delen av Jennys tillg\u00e5ngar (350 000 kr) kommer att ing\u00e5 i bodelningen mellan henne och Niklas. Deras totala giftor\u00e4ttsgods var d\u00e5 350 000 kr + 500 000 kr = 850 000 kr. Jennys del i bodelningen blir 425 000 kr. Hela denna del f\u00e5r Arvid eftersom Jenny inte har n\u00e5gra andra barn (och det inte heller finns n\u00e5got testamente som begr\u00e4nsar hans arvsr\u00e4tt).<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Samma regler g\u00e4ller n\u00e4r den efterlevande maken blivit sambo.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Minskning av efterarvet<\/h5>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Har den efterlevande maken genom g\u00e5vor sett till att egendomen minskat v\u00e4sentligt, kan den f\u00f6rst avlidne makens efterarvingar kr\u00e4va kompensation n\u00e4r den efterlevande maken avlider.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Finns inte tillr\u00e4ckligt kvar i boet s\u00e5 det r\u00e4cker till kompensation ska den som f\u00e5tt g\u00e5van l\u00e4mna tillbaka den, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att den som tog emot g\u00e5van ins\u00e5g eller borde ha inse, att den f\u00f6rst avlidnes arving\u00adar skulle missgynnas. Man r\u00e4knar bara med g\u00e5vor som l\u00e4mnats under de senaste fem \u00e5ren f\u00f6re den sist avlidna makans d\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6rkovran<\/h5>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00d6verstiger boets v\u00e4rde vid den efterlevande makens d\u00f6d v\u00e4rdet vid den f\u00f6rst avlidnes d\u00f6d, ska denna s\u00e5 kallade f\u00f6rkovran g\u00e5 till den efter\u00adlevandes arvingar. Detta g\u00e4ller under f\u00f6ruts\u00e4ttning att f\u00f6rkovran beror p\u00e5 egendom som den efterlevande f\u00e5tt i arv, g\u00e5va eller testamente, eller kommer fr\u00e5n f\u00f6rv\u00e4rvsarbete, som den efterlevande maken bedrivit efter den f\u00f6rst avlidne makens d\u00f6d. Hit r\u00e4knas allts\u00e5 inte pension eller avkastning p\u00e5 kapital.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>\u00c4rvdabalken 3 kap 3 och 4 \u00a7\u00a7<\/em><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">L\u00e4sa mer?<\/h5>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Du kan l\u00e4sa mer om familjejuridiken i praktiken i v\u00e5ra b\u00f6cker<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><a title=\"Testamentshandboken\" href=\"https:\/\/www.bjornlunden.se\/b%c3%b6cker\/juridik\/testamentshandboken\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Testamentshandboken<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a title=\"Bouppteckning och arvskifte\" href=\"https:\/\/www.bjornlunden.se\/b%c3%b6cker\/juridik\/bouppteckning-och-arvskifte\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Bouppteckning och arvskifte<\/a><\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>H\u00e4r reder vi ut begreppen och f\u00f6rklarar hur efterarv fungerar.<\/p>\n","protected":false},"author":36,"featured_media":40583,"menu_order":0,"template":"","categories":[],"class_list":["post-11621","blogs","type-blogs","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/blogs\/11621","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/blogs"}],"about":[{"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/blogs"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/36"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/blogs\/11621\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":53412,"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/blogs\/11621\/revisions\/53412"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/40583"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11621"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bjornlunden.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11621"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}